Girjas mot staten
Foto: SVT
Tisdag 7 november

Från Girjasrättegången, hovrätten dag 2

Hovrättsförhandling: Girjas mot staten dag 2 förmiddag
198 min

Här kan du följa vad som har hänt under den andra rättegångsdagen i Girjasmålet. Våra reportrar Jörgen Heikki och Lars-Ola Marakatt har livekommenterat under dagen.

Tips: Under de flesta rättegångsdagar har vi sänt både under för- och eftermiddagen. Förmiddagens ljud ligger högst upp och eftermiddagens ljud hittar du längst ner i artikeln, under livekommenteringen.

Jörgen Heikki: God morgon. Nu startar vi live-kommenteringen från Girjasrättegången vid Hovrätten för Övre Norrland i Umeå.

08:25, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Buorre iđit! Dal álgit live-kommenterema Girjaslágastallamis hoavvarievttis Upmis.

08:26, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Domstolens ordförande Margareta Bergström öppnar förhandlingarna och ger ordet till statens företrädare Jonas Löttiger efter lite procedurfrågor. Statens ombud har fem dagar till förfogande för sin sakframställning, två dagar denna vecka och tre nästa vecka.

08:38, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Jonas Löttiger upprepar en del av gårdagens framställning för att klarlägga några punkter.

08:40, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Lappskattereformen från 1695-96 upprepas av Jonas Löttiger, som vill klarlägga var i materialet rätten kan hitta dessa hänvisningar.

08:45, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Nu återgår Jonas Löttiger till sin sakframställning där han avslutade igår, nämligen om en annan skattereform från 1500-talet.

08:47, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Löttiger redogör för birkarlarnas handel och skatteindrivning i Sápmi och hur den förändrades på 1500-talet.

08:53, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Nästa avsnitt, rennomadism i Löttigers framställning.

08:54, 7 November 2017

Jörgen Heikki:
Fram till början av 1600-talev användes renarna som drag- och klövjedjur förklarar Löttiger.

08:55, 7 November 2017

Jörgen Heikki: I mitten av 1600-talet uppstod en försörjningskris som gjorde att samerna övergick från en småskalig till storskalig renskötsel. Det gav upphov till en befolkningsökning under 1600-talet och 1700-talet, ensligt Löttiger.

08:57, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Refererar till avhandling från 1968 om övergången till rennomadismen.

08:58, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Enligt Hultblads avhandling från 1968 var det Lule lappmark svagt befolkat fram till 1600-talet.

09:00, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Åtta rennomader i Lule lappmark i början av 1600-talet, enligt Hultblad.

09:01, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Samebyns advokat Peter Danowsky avbryter och påpekar att Jonas Löttiger hoppar över bärande delar i materialet.

09:03, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Fjällappar betyder under 1600-talet rennomader, enligt Löttiger, som har svårt att undivka ordet lapp i sin sakframställning. Rennomaderna levde inte på jakt och fiske, till skillnad från skogslapparna.

09:06, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Löttiger övergår till att referera till prästen Petrus Laestadius, som 1830 skrev två böcker om Lappmarken. "Fjällappen lever av sin renhjord, sysselsätter inte sig med jakt och fiske."

09:09, 7 November 2017

Jörgen Heikki: "Men om våren kan mindre bemedlade lappar ägna sig åt fågeljakt och fiske, exempelvis tjädersnarting om våren." Petrus Laestadius.

09:10, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Arell skrev en avhandling 1977 om renomadism i Torne lappmark, Enontekis socken. Hans slutsats: "Mycket tyder på att renskötsel, jakt och fiske var oförenliga näringar."

09:11, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Peter Danowsky påpekar återigen att Löttiger hoppar över viktiga delar i sin framställning.

09:12, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Löttiger svarar att materialet som lämnas in till dosmtolen är betydligt mer omfattande än vad han läser upp.

09:13, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Rättens ordförande Margareta Bergström frågar Jonas Löttiger hur domstolen ska tolka de pärmar som inlämnats.

09:15, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Karl IX uppmuntrade 1602 till renskötsel, uppmande i Lövånger 1602 alla samer att upprätta renfarmar, enligt Löttiger.

09:38, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Lövångerförordningen från 1602 innebar en skattereform för samerna, som skulle skatta för de marker och vatten som användes. Samerna skulle enligt Löttiger bli bofasta med denna reform.

09:40, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Handeln skulle enligt kungens reform från 1602 centraliseras till fyra orter.

09:43, 7 November 2017

Jörgen Heikki: 1607 bildades Jokkmokks socken.

09:43, 7 November 2017

Jörgen Heikki: 1617 återgick Jokkmokks socken till Lule socken, även de andra lappmarkssocknarna las under kustsocknarna. Men i lappmarksplakatet från 1673 skildes lappmarkssocknarna från kustsocknarna.

09:45, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Försöket i Lövångerförodningens att göra samerna till fasta boskapsskötare misslyckades.

09:47, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Men samerna skulle betala var tionde ren i skatt till kronan.

09:48, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Myndigheyerna hade svårt att få kontroll över de nomadiserande samerna, enligt Löttiger.

09:49, 7 November 2017

Jörgen Heikki:

Lappskattelanden påvisades i domböckerna första gången mitten 1600-talet. 1658 finns enligt Holmbäck rättsfall där samiska skatteland omnämns.

09:50, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Åke Holmbäck gjorde en statlig utredning 1922, standardverk om lappskattelanden som bland annat utredde om samerna hade äganderätt eller nyttjanderätt till landet.

09:52, 7 November 2017

Jörgen Heikki: De marker som samerna använde och betalade för, kallades skatteland.

09:52, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Holmbäck håller frågan öppen hur skattelanden uppstår, kan vara birkarlarnas påverkan, inflytande från Norge eller av samiskt ursprung.

09:54, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Skattereformen från 1602 kan enligt forskarna Hansen och Olsen ha gjort att skattelanden fisk en mer fast form och knöts starkare till respketive familj.

09:55, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Rätten bryter för paus i 15 minuter.

10:09, 7 November 2017

Jörgen Heikki: Rätten bryter för paus i 15 minuter.

10:09, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Kaitum bildades i mitten av 1600-talet. Då Sirkas delades.
30 skatelappar i Kaitum på 1600-talets mitt
1665 fanns en skattelapp kvar i Kaitum
1667 0 skattelappar i Kaitum
Alla hade rymt står i anteckningar.
1694 fanns återigen 44 skattelappar i Kaitum.

10:10, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Jörgen tar paus, och jag fortsätter. Nu är det 15 minuters paus i rätten. Vi väntar på intervjuer direkt i webbradion.

10:10, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: SR Sameradions och SVT Sápmis expert Eivind Torp om Lövångerreformen 1662: ”Statens poäng är att Lappskatteland hade en annan bakgrund. Inte var en individ knuten till ett särskilt markområde.”

10:20, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Torp: ”Staten försöker visa att fiskevattnen blir mindre betydelsefulla från slutet av 1600-talet, från de ägnar sig dem mest åt rennomadism, och lite fiske.”

10:27, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Torp om statens advokats användning av skriftliga källor. ”De benämns som standardverk och försöker säga det är pålitlig forskning. Och att andra källor kan ifrågasättas, men inte dessa som kallas för standardverk. Man ska komma ihåg att dessa källor från 1600-talet har tillkommit från ett perspektiv, till exempel för att stärka statens ställning. De har intresse att dessa källor ska framstå så trovärdiga och starka som möjligt.”

10:28, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Rätten har startat igen. Statens sakframställan nu om tidsperioden 1550-1750

10:30, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Löttiger hänvisar till källor: År 1656 Om lapparna inte betalade skatt på tre år skulle de miste de sitt skatteland.

10:32, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Nu tas Lennart Lundmarks forskning upp http://www.lennartlundmark.se/web/uppbord_utarmning_utveckling

10:33, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?faces-redirect=true&aq2=%5B%5B%5D%5D&af=%5B%5D&searchType=SIMPLE&sortOrder2=title_sort_asc&query=&language=sv&pid=diva2%3A904527&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=-3496

10:34, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Peter Skölds forskning tas också upp

10:35, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Samisk bosättning i Gällivare 1550-1750

10:35, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Jonas Löttigers poäng som han kallar det är
”1667 fanns bara en lapp som inte mist sitt land i Kaitum.”

10:36, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Uppodling gav skattemannarätt. Eller om man bygger ett hus. Det gav jordäganderätt. 1647 års skogsordning bekräftar detta, säger Löttiger

10:37, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Statens sakframställan under #girjasmotstaten advokat Löttiger: "Den som brukade marken för renskötsel jakt eller fiske hade inte bättre rätt till marken än nybyggarna under frihetsåren" (Till Norrland uppmuntrades finnar att flytta för att bryta allmänningar och bli nybyggare från Gustav Vasas regeringstid, och de fick därför flera frihetsår - Wikipedia)

10:46, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Karl IX fullmakt tas upp av advokat Löttiger. Som drar slutsatsen att:
”År 1608 var inte den första insyningen avgörande. Utan det var lantmäteriförättningen.”

10:51, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: 1695 års förarbeten till ny skattereform, Douglas och Bure,
Om rätten till lappskattelanden. Det är en tillfällig ockupation som de får överge om någon annan har bättre behov av dem. Gäller skogsslapparna.
Fjällapparna kunna omöjligen efter land beskattas. Då de är till fjälls tills de till juletiden är vid marknaden igen.
”De var omöjligt att skattlägga fjällapparna, är advokat Löttigers kommentar.”

10:56, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Just nu tas Nils Arell:s verk upp av advokaten. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:616377/FULLTEXT02.pdf

10:58, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Löttiger läste upp detta stycke: Skogssamerna flyttade kortare sträckor, de hade färre renar
och tvangs röra sig över mindre ytor. Detta medförde att man kunde
(eller hade anledning att) upprätthålla en landindelning. Fjällrenskötseln
å sin sida innebar ett nomadiserande över större ytor och
innehav av större renhjordar."^ Det blev svårare (och till slut
omöjligt) att upprätthålla några gränser mellan olika skattland.

11:00, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Löttiger hänvisar till Nils Arell återigen och läser upp texten: (Det är en tillämpning av den tidigare nämnda principen,
att det var behovet som var den avgörande faktorn för nyttjanderätten.
Därmed fanns det heller ingen anledning till tvister om
resurser, som (för tillfället) inte nyttjades.)

11:08, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Mauritz Bäärnhielm tas upp av advokaten.

11:10, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt:
"RIP"
https://www.hd.se/2017-09-13/minnesord-om-mauritz-baarnhielm

11:10, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: https://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Graan

11:12, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt:
Johan Graan 1600-1679 var av samisk släkt. skulle göra lapparna bofasta.

11:14, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: 1670 gjorde Graan resa i Umeå lappmark. En uppskattning av lapplanden. För att fixera vad de var värda för ägaren. ”Det fanns land ända till tio mils omkrets som ägdes av en lappman”, skrev Graan.

11:16, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Löttiger: Syfte med Graans jordeboksarbete var att ta reda på om lapparna hade större ägor än de kunde bruka. Graan var medveten om att lapparna var flyktiga…Jordeboksprojektet skulle också skapa klarhet i rättighetsförhållandena, och göra en rättvis beskattning, samt att dra gräns där lapparna inte fick gå längre österut. Det skulle dröja 80 år innan en lappmarksgräns drogs för marken.

11:22, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Jonas Löttiger som företräder staten hänvisar till Graan(1600-1679):
”Däruppe var så många sjöar att lapparna sällan kunde hävda alla fiskelägenheterna. En stor del låg obrukade. Där fanns utrymme för andra. Det förnämsta var att lapparna föddes av renar. Vore snarare till nytt om lapparna höll sig från jakten och höll sig till renarna.”

11:32, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Lennart Lundmark:s bok
Samernas skatteland
beskrivs av advokat Jonas Löttiger som "producerad för samernas rättsanspråk".

11:37, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: http://www.lennartlundmark.se/web/samernas_skatteland_under_300_ar

11:38, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Geddas karta tas upp. Du ser den här http://www.skogsfrun.se/dokument/Original_s64f.pdf

11:38, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Gedda och Holm utforskade ett område motsvarande Lycksele och Sorsele kommuner, Storumans kommun nedanför Tärna samt stora delar av Malå kommun. På 1600-talet ingick detta i lappbyarna Umbyn och Granbyn samt en del av Arvidsjaursbyn. På Geddas karta är området indelat i 37 lappskatteland med namngivna åbor (Gudrun Norstedt).

11:39, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Jonas Löttiger läser från landshövding Johan Graans lappmarksplakat 1673. http://www.foark.umu.se/sites/default/files/arkiv/25/sefoark2502d.pdf

11:42, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Nybyggare fick 15 frihetsår – och efter de skulle de beskattas som lapparna. Enligt lappmarksplakatet från 1673.

11:45, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Peter Skölds bok
Samisk bosättning i Gällivare 1550-1750 tas upp. Om olika domfall. Som enligt statens advokat visar att samer inte hade ensamrätt. Då Johan Graan hävdade paralellteorin. Att samer och nybyggare kunde leva på samma område då de hade olika näringar. "L" levde på rennäring.

11:55, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Nu är det lunchpaus i en timme #girjasmotstaten. Nu blir det direktintervjuer i webbradion. Karen Eira ska intervjua Eivind Torp expert hos oss som ska förklara vad som tagits upp i hovrätten då statens företrädare har sin sakframställan.

11:56, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Torp: Staten vill göra det svårt för samebyn att tillämpa urminneshävd

11:57, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Torp: "Staten har svårt att hålla termen same kontra lapp i sin sakframställan."

12:00, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Torp Sameradions och SVT Sápmis juridiska expert: "Staten vill visa att samerna var renskötare. Men det är ganska uppenbart att den samiska befolkningen haft jakt och fiske som en viktig näring. För somliga den viktigaste näringsformen, även om det var en mindre del så länge tiden gick."

12:01, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Torp: "När staten beskrev Johan Graans verk sa advokat Löttiger att det inte fanns verklig kunskap om förhållanden om den tiden. Intressant att man nu säger så när man tidigare tvärsäkert sagt att det var si och så innan."

12:02, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: 1695 års lappmarksplakat
Som utfärdades av Karl XI. Advokat Löttiger vill visa att rättigheterna inte var för "lapparna" som ensamrätt, som han säger.

13:09, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: 1695 lappskattereform. Var en kollektiv förmögenhetsskatt, säger advokat Löttiger. Skatten fördelades mellan lappbyarnas medlemmar som upptogs av Länsman som var personligt ansvarig mot kronan. Ingen jordskatt konstaterar advokat Löttiger. Från individuell beskattning, Bågaskatt, till kollektiv beskattning.

13:12, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Nu om markrättigheter i lappmarken

13:14, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Lappskattelanden var ingen jordbeskattning – utan en kollektiv förmögenhetsskatt, anser statens advokat som nu försöker bevisa det via historiska källor.

13:19, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: 1695 års lappskattereform. 14 av 44 skattelappar i Kaitum(dagens Girjas är en del i det) brukade åker i slutet av 1600-talet. De betalade 4 riksdaler i skatt. Medan de andra skattelapparna betalade mellan 1-2,5 riksdaler. Advokat Löttiger drar den slutsatsen av detta att 14 av 44 var nybyggare.

13:27, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Länsman var skattefri i slutet av 1600-talet.

13:28, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Nu hänvisas till Matti Enbuske...https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=6192720

13:33, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Enbuskes utlåtande:
”Bönder från södra Finland och Sverige flyttade till Lappland redan i medeltiden. Nybyggarna var få och bedrev också jakt- och fiske.”…”Nybyggarna ingick i lappskattesystemet, Nybyggarna fick behålla samma privilegier som lapparna.”…”Nybyggarna tillhörde från början Lappbyn. Kung Karl XI jämställde nybyggarna som en del i Lappbyn”

13:36, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Löttiger hänvisar till Enbuske. "Skattskrifningsförslaget 1760, alla invånare skulle betala lappskatt."

13:38, 7 November 2017

Liselot: Läser han allting innantill nu eller väljer han också att använda L-ordet i sin egna argumentation?

Lars-Ola Marakatt: L-ordet används mer frekvent av advokat Jonas Löttiger, sen han tagit över efter Hans Forssell. De används både när han läser och när han själv drar slutsatser.

13:39, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Löttiger hänvisar till källor: Det är omöjligt att säkert redovisa varje nybyggare från 1700-talet. Då de som hade nybyggen de första 15 åren inte var skattlagda, och därmed inte redovisas.

13:43, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: 1643 års skogsordning
Byar och bönder skulle ha tillräckligt mycket skog för att ha bärkraftig jordbruk.

13:44, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Löttiger: 1683 års skogsordning.
Den som mot förmodan påstår sig ha delat marken hade gjort det mot Hälsingelagen och mot Kronan.

13:53, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: I 1683 års skogsordning hävdade kronan äganderätt:
”Statlig äganderätt till all mark som var oägd mark, och allmänningen”

14:00, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Om samernas rättsliga ställning i Sverige-Finland en rättshistorisk utredning av markanvändningsförhållanden och rättigheter i Västerbottens lapp ...
av Kaisa Korpijaakko-Labba (Bok) 1994,

14:05, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Korpijaako Labba var färgad att stödja samernas rättsliga anspråk, säger Matti Enbuske, hänvisar advokat Löttiger till.

14:06, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Jonas Löttiger har kommit till nytt avsnitt. "Rättsförhållanden i Lappmarken på 1700-talet."

14:10, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt:
1700-talet. Då fick man insyna landet och befästa sin rätt i häradsrätten. Med rennomadismen ökade antalet renar och även befolkningen.

14:11, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Jonas Löttiger i rätten: Renbetesland avskaffades i och med kollektiviseringen, 1886 renbeteslagstiftning. Efter det tillkom inga lappskatteland.

14:15, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: I vissa avseenden i början av 1700-talet behandlades skattelanden som skattejord av häradsrätterna. Men advokat Löttiger påpekar att Häradsrätterna inte bara ett forum för rättegångar men forum för andra saker som till exempel postgången i lappmarken.

14:25, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Sofia Jannok nu i webbradion. ”Jag vill höra det här med egna öron. En historisk rättegång.” ”Det är tungt och mycket onödigt, och häpnadsväckande. Det är så mycket rasism”. ”Det här berör hela Sápmi” "Viktigt att vi är här så de ser att vi finns" "Att våra rättigheter är en fantasi som vi har hittat på - det är skrattretande, men det är väldigt allvarlig sak". "Jag förstår att de försöker nedvärdera oss som folk, och kallar oss lappar, men det är inte vår egen definition."

14:37, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: I tingsrättens ställningstagande gällande lappskattelanden skrev man i domen följande i 6.14 Har samerna ägt ”sina” marker?
6.14.1 Lappskattelanden
Samebyn har hävdat att samerna genom innehaven av lappskattelanden hade en
ställning som var jämförbar med skattebondens och därmed innehade lappskattelanden
med en rätt som för den tiden utgjorde äganderätt. Parterna har uppehållit sig ingående
vid denna fråga, varvid Samebyn har åberopat bl.a. vad Kaisa Korpijakko-Labba anfört
i sin avhandling samt vad Nils Johan Päiviö uttalat i sin egenskap av s.k. sakkunnigt
vittne. Även statens sakkunniga vittne Matti Enbuske har uttalat sig i frågan.
I norra Sverige synes lappskattelanden ha existerat under mer än 200 år, olika länge i
olika delar av Lappmarken. Med hänsyn till de svårigheter som måste ha förelegat att
göra dessa indelningar på ett funktionellt sätt kan det hållas för visst att indelningen av
marken gjordes av samerna själva för att kunna bedriva en för sin tid effektiv
renskötsel.

14:51, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: https://www.sametinget.se/100329. sid 233. och därefter står också rättens tolkning av det som det pratas om nu.

14:53, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Löttiger: Lappskattelanden betraktas som krono, 1740-talet efter Haukiniemimålet. Ansågs som upplåtna av kronan för lapparna. Ersättning för nyttjande.

15:07, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Löttiger hänvisar till: Filip Hultblad, Övergång från nomadisk till agrar bosättning i Jokkmokks socken.
1968.

15:10, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokaten hänvisar till: Petrus Laestadius, Journal 1 och 2. 1831 och 1833. Kungl. Skytteanska samfundets
handlingar No 15:1 och 15:2. 1977.

15:13, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat Löttiger....1683 skatterätt, så var det individuella rättigheter för enskilda. Staten har svårt att se att lappskattelanden har betydelse i målet.

15:14, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Advokat hänvisar till Hultblad. Nomadernas källor och metod. Nomaden saknar fast punkt. Rör sig mellan visten.
Nomaderna bokfördes inte på grund av sin avsaknad av fast punkt. Och ständiga rörelser.

15:19, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Arell hänvisas till nu: I de områden där genom exemplets makt eller av andra skäl en ökning
av renhjordens numerär visade sig framgångsrik tvangs man till längre
flyttningar,skattlanden blev för små och det blev naturligt med ett
kollektivt utnyttjande av fr a betesmarkerna.Efter hand som denna process
fortskred minskade möjligheterna att upprätthålla någon slags
individuell landindelning.Vad som ytterligare förstärkte denna tendens
var att fiske och jakt minskade i betydelse i motsvarande mån
som renens roll som försörjningsbas ökade.Skattlandens försvinnande
speglar alltså en förändring inom renskötseln.

15:23, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Just nu problem med sändningen. Felsökning pågår.

15:23, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Sändningen fungerar återigen. Utrustningen gav vika för ett tag.

15:25, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: Rennäringens expansion till större hjordar– gav upphov till att rennomaderna slutade jaga och fiska som näring då de istället ägnade sig åt renskötsel, vill statens advokat få fram nu.

15:28, 7 November 2017

Lars-Ola Marakatt: 1749 års lappmarksplakat.
”Ingen hade ensamrätt” advokat Jonas Löttiger.

15:33, 7 November 2017

2009 stämde Girjas sameby och SSR svenska staten för att få prövat vem som har rätten att förvalta småviltsjakten och fisket på samebyns renbetesområde i fjällen. I februari 2016 vann samebyn i tingsrätten, men staten överklagade domen. Nu har hovrättsförhandlingarna startat i Umeå.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".