Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Järv. Foto: Hasse Holmberg/TT
Foto: Hasse Holmberg/TT
Norrbotten

Osäkert vem som ska bekosta skyddsjakt på järv

Länsstyrelsen i Norrbotten har på eget initiativ beslutat om skyddsjakt på 11 järvar i Norrbotten utan skyddsjaktansökningar från samebyar. Det vanliga är att den som ansöker om skyddsjakt står för kostnaden men det är inte klarlagt att länsstyrelsen står för den.

För att förhindra skador på rennäringen har en del samebyar i Norrbotten fått beslut från länsstyrelsen att de har rätt att minska på järvarna genom skyddsjakt.

- Beslutet är bra, att vi får minska på järvstammen men det är så konstigt beslut. Vi har inte sökt om skyddsjakt och visste ingenting om det här förrän beslutet kom till samebyarna. Länsstyrelsen har inte kontaktat oss, inte frågat och inte undersökt. Vi visste ingenting, säger Kjell-Åke Pittsa, ordförande för Unna Tjerusj i Gällivare kommun.

Länsstyrelsen har möjlighet att på eget initiativ besluta om skyddsjakt utan ansökningar och så har man gjort i Norrbotten och även i Jämtland. I Jämtland är skyddsjakten stoppad tills vidare av förvaltningsrätten efter överklagan av svenska rovdjursföreningen. Där var länsstyrelsens beslut 13 järvar i skyddsjakt. I Norrbotten har länsstyrelsen beslutat om 11 järvar, där är beslutet också överklagat men förvaltningsrätten har ännu inte tagit beslut i frågan.

I beslutet om skyddsjakt stadgas tydligt var, när, hur och vilka som får genomföra jakten men ingenting om kostnaden. Vanligtvis är det den sökande som tar kostnaden och jakten är dyr eftersom det ofta handlar om väglöst land och uppe i fjällområdena, menar Samernas Riksförbunds jurist Jenny Wik Karlsson.

- Det är regeln om man själv söker men här är det faktiskt så att man inte har sökt utan det är myndigheten själv som har gjort den här bedömningen och det kanske är rimligt att myndigheten tar den kostnaden. Det blir lite grann att man får ett beslut och så blir man ålagd att utföra och ta kostnaden för något som man själv inte har lyft, säger Jenny Wik Karlsson.

Motivet till att länsstyrelsen har tagit beslutet om skyddsjakt motiverar man med att utifrån skadebilden och järvtätheten i länet ville man ta ett helhetsgrepp, säger Lina Kenttä, chef för naturmiljöenheten. Angående kritiken som kommit från samebyarna att man inte haft kontakt med dem i ärendet tar man till sig och det ska man resonera vidare om.

- Normalt är det den skadedrabbade som ska stå för kostnaden och genomförandet av skyddsjakten, att vi har tagit ett beslut på eget initiativ innebär inte automatiskt att vi ska stå för genomförandet eller kostnaden. Vi ser de här besluten om skyddsjakt som en möjlighet för rennäringen att förebygga skador, de är inte förpliktade att genomföra skyddsjakten, säger Lina Kenttä.

Men bland Gällivares samebyar blir det ingen järvjakt förrän man fått ett klargörande från länsstyrelsen vad beslutet innebär, menar Kjell-Åke Pittsa.

- Länsstyrelsen säger ju själv att den som söker skyddsjakt, den betalar. Samebyn har inte sökt den här jakten, det är länsstyrelsen som själv har tagit det beslutet och då ska länsstyrelsen själv också stå för kostnaden, säger Kjell-Åke Pittsa.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".