Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Nationellt minoritetsspråk föreslås som nytt skolämne

Publicerat onsdag 15 november 2017 kl 13.23
Jörgen Heikki čilge Jarmo Lainio ja Lennart Rohdine guorahallamiid
8:43 min
Jarmo Lainio vill att nationellt minoritetsspråk blir eget ämne i skolan
Jarmo Lainio vill att nationellt minoritetsspråk blir eget ämne i skolan Foto: Sari-Anna Söderman/Sisuradio ja Jonas Ekströmer/TT

Efter många års kritik mot Sverige från Europarådet har regeringen utrett hur Sverige ska kunna revitalisera de nationella minoritetsspråken. Idag presenterades utredningen, ett av huvudförslagen är att införa ett helt nytt skolämne i grund- och gymnasieskolan.

 - Situationen för de nationella minoritetsspråken i Sverige är mycket kritisk och utvecklingen har ju gått stadigt mot en sämre situation på de flesta områden. Det finns en del ljusglimtar, till exempel intresse för samiska och romani, men det är inget som är av ett avgörande slag, säger Jarmo Lainio.

Laino är professor i finska vid Stockholms universitet och även Sveriges representant för Europarådets expertkommitté, och det är han som är ansvarig för utredningen "Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk" som läggs fram idag. 

Sverige har under många år fått kritik från Europarådet för att tillgången på undervisningen i de nationella minoritetsspråken är alldeles för dålig.

Därför sjösatte Utbildningsdepartementet förra året en särskild utredning för att se hur Sverige kan öka tillgången av undervisning i minoritetsspråk, och annan undervisning på minoritetsspråken. Idag presenterar Jarmo Lainio utredningen som alltså föreslår att minoritetsspråk ska bli ett helt nytt ämne i skolan.

Utredaren lyfter fram att nuvarande modersmålsundervisning ofta sker utanför ordinarie skoltid, och under alldeles för kort tid varje vecka, något som ett helt nytt skolämne alltså skulle ändra på.

- Undervisningtiden räcker ju inte för att man ska kunna utveckla någonting. Och frågan är ju om det ens räcker för till för att kvarhålla det som man en gång lärt sig i hemmet. När det gäller nybörjare så behöver man definitivt ha ett högre timantal, säger Lainio.

Lycksele kommun lyfts fram som en av de bästa på att ge modersmålsundervisning i samiska - där får eleverna tillgång till två timmar varje vecka. Men även om kommunen är ett föregångsexempel är tiden inte alls tillräckligt menar professor Jarmo Lainio.

- Om man inte har kommuner som erbjuder mer än en timmes undervisning i modersmål i genomsnitt, så är ju två timmar faktiskt ett steg framåt - men det är ju otillräckligt även där.

Lainio föreslår att den minsta garanterade undervisningstiden i ämnet minoritetsspråk ska vara på tre timmar varje vecka.

Carina Sarri var en av de pedagoger som var med och startade upp den samiska förskolan i Kiruna för mer än trettio år sedan. Hon har en lång yrkesbana som lärare för samiska barn. Hon säger att det är viktigt att det även finns någon styrning för innehållet i lektionerna för samiska barn - så att det inte bara handlar om grammatik, och läsförståelse. 

De samiska barnen måste också få med sig traditionell kunskap, och kulturkunskap som är nödvändiga för att kunna använda språket på rätt sätt. 

- Det saknas en samisk styrning av skolan och den har varit efterfrågad väldigt länge. Sametinget har inte tagit till sig det att de behöver styra samisk undervisning. Sameskolstyrelsen har inte heller styrdokument för att styra undervisningen för skola och förskola.

- Det är personalen som arbetar i förskola och skola som gör undervisningen samisk. Och det hänger på dem vilken kunskap de har, och vilken kompetens de har i den samiska kulturen och språket, säger Carina Sarri. 

Gustav Fridolin var med då utredningen offentliggjordes. Han vill inte säga exakt på vad han var villig att genomföra till politiska förslag utan svarade bara att förslaget måste gå på remiss innan det går att säga något mer.

- Jag tycker det är bra att det finns en sammanhållen plan för hur Sverige ska införa sina internationella förpliktelser och visa att varje barn som tillhör en nationell minoritet har rätt att få sitt språk på riktigt. Nu ska vi skicka ut det här förslaget på remiss för att sen genomföra de delar som krävs i planen, sa utbildningsminister Gustav Fridolin då rapporten lades fram. 

Förutom ett nytt ämne vill utredaren Jarmo Lainio också att inrätta ett system för att granska hur den tvåspråkiga undervisningen fungerar i Sverige, för att kontinuerligt kunna utvärdera hur förändringarna i undervisningen fungerar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".