Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Girjas mot staten
Foto: SVT
Onsdag 15 november

Från Girjasrättegången, hovrätten dag 5 - statens sakframställan

Hovrättsförhandling: Girjas mot staten onsdag 15/11 förmiddag
174 min

Här kan du följa vad som har hänt under den femte rättegångsdagen i Girjasmålet under statens sakframställan. Våra reportrar David Rydenfalk och Lars-Ola Marakatt har livekommenterat under dagen.

Tips: Under de flesta rättegångsdagar har vi sänt både under för- och eftermiddagen. Förmiddagens ljud ligger högst upp och eftermiddagens ljud hittar du längst ner i artikeln, under livekommenteringen.

2009 stämde Girjas sameby och SSR svenska staten för att få prövat vem som har rätten att förvalta småviltsjakten och fisket på samebyns renbetesområde i fjällen. I februari 2016 vann samebyn i tingsrätten, men staten överklagade domen. Nu pågår hovrättsförhandlingarna i Umeå.

David Rydenfalk: God morgon. Nu startar vi live-kommenteringen från Girjasrättegången vid Hovrätten för Övre Norrland i Umeå.

08:30, 15 November 2017

David Rydenfalk: Det är den femte dagen av förhandlingar och staten fortsätter med sin sakframställning.

08:33, 15 November 2017

David Rydenfalk: Idag är vi på plats med vår juridiske expert Eivind Torp, som i slutet av dagen kommer summera statens sakframställning.

08:34, 15 November 2017

David Rydenfalk: Statens advokater var igår positiva till att bli färdiga med sin sakframställning under dagen.

08:37, 15 November 2017

David Rydenfalk: Nu fortsätter advokat Jonas Löttiger med 1886 års renbeteslag. Där särskild rätt att jaga och fiska för rennäringen ingick.

08:38, 15 November 2017

David Rydenfalk: Advokat Löttiger: Rätt att å sin sida upplåta jakt och fiskerätt, var inte förenlig med den rätt rennäringen själv hade att jaga och fiska.

08:42, 15 November 2017

David Rydenfalk: De hade rätt att jaga och fiska, men inte att upplåta: alltså, de hade inte någon jakt och fiskerätt, säger Löttiger.

08:43, 15 November 2017

David Rydenfalk: Diskussionen utgår ifrån att jakt och fiskerätt tillkommer kronan, och sedan är frågan om vem som ska göra upplåtelsen, menar Löttiger. Den föreslagna bestämmelsen om upplåtelse av jakt och fiskerätt, kritiserades av justitieråd inför 1886-års lag, som menade att bestämmelsen om upplåtelse inte borde tas upp i rennäringslagen, eftersom den inte räknades som allmän civillag utan regler som handlade om förvaltningen av kronans mark. Kronans rätt hör inte hemma i allmän civillag, säger Löttiger.

08:54, 15 November 2017

David Rydenfalk: Statens advokat: Departementschefen menade också att upplåtelser inte hade plats i civilrättslig lag, utan att det handlade om att det hörde till kronans domäner och inte hörde hemma i 1886-års lag.

08:59, 15 November 2017

David Rydenfalk: Särskilda utskottets uttalande, menar Löttiger beskriver grundläggande förhållandet mellan rennäringens rättigheter och kronans rättigheter: ”Lapparnes besittningstagande var inte till sin natur sådant, att det i sig inneslöt alla de befogenheter vilka tillhöra eganderättens begrepp [...]"

09:04, 15 November 2017

David Rydenfalk: Särskilda utskottet fortsätter, i det enligt Löttiger andra viktiga uttalandet: ”Den (rätten) är endast en nyttjanderätt till det omfång som bestämmas af villkoren för renskötselns bedrifvande.”

09:09, 15 November 2017

David Rydenfalk: Löttiger menar att diskussionen handlar om vem som ska göra upplåtelsen, och att bara det som faller utanför behovet kan upplåtas. Och det särskilda utskottet formulerade grunden till renskötselrätten som en nyttjanderätt som bestäms till villkoren för renskötselns bedrivande. Vilket innebär att rätten att upplåta jakt och fiske inte finns i den rätten.

09:11, 15 November 2017

David Rydenfalk: Nu kommer statens advokat Jonas Löttiger in på rätten att jaga och fiska under 1900-talet.

09:14, 15 November 2017

David Rydenfalk: Löttiger menar att man skiljer på rätt till jakt och jakträtt. Så rätt att jaga och fiska är inte samma sak som jakt och fiskerätt, som också innebär att kronan med jakträtten innehar rätten till upplåtelse.

09:30, 15 November 2017

David Rydenfalk: Jaktlagen 1912 stadgade att markägaren, alltså kronan, hade jakträtten på marken, menar Löttiger.

09:36, 15 November 2017

David Rydenfalk: Proposition 1927:120. Sakkunniga föreslog att rätten till varje svensk man att jaga på oavvittrad mark borde utgå ifrån lagen. Löttiger: De sakkunniga föreslår att rätt att jaga bör avskaffas, eftersom det inte finns oavvittrad mark.

09:46, 15 November 2017

David Rydenfalk: 15 minuters paus i hovrätten.

10:00, 15 November 2017

David Rydenfalk: Vår juridiske expert Eivind Torp menar att det är mycket dokument att gå igenom och svårt att få överblick och förstå vilken som är riktningen. Men att det samtidigt finns en röd tråd, som gör att staten är tydligare och mer vässade än vad de var i tingsrätten i Gällivare.

10:04, 15 November 2017

David Rydenfalk: I lunchpausen kommer Eivind Torp försöka sig på att greppa statens röda tråd och förklara i webbsändningen vart vi är på väg.

10:15, 15 November 2017

David Rydenfalk: För att spetsa till sin sakframställning menar statens advokat, med glimten i ögat, att de arbetat med pedagogiken.

10:22, 15 November 2017

David Rydenfalk: Nu handlar det om statens jakträtt på egen mark. En proposition 1991-92...

10:27, 15 November 2017

David Rydenfalk: Omfattningen av kungens jakträtt förklaras i texten: ”Sedan lång tid tillbaka har konungen haft jakträtten på kronans mark i skiftande omfattningn.” [...] ”På den mark som domänverket förvaltar gäller som huvudregel att verket utövar markägarens rätt att upplåta nyttjanderätt. [...] Befogenhet att upplåta nyttjanderätt utövas av länsstyrelsen. (av kronans jakträtt)

10:32, 15 November 2017

David Rydenfalk: Nu handlar det om utredningar om kronans jakt och fiskerätt. Staten har uppträtt i två roller, dels som fastighetsägare och dels som lagstiftare.

10:35, 15 November 2017

David Rydenfalk: Renskötare har fått företräde för jakt och fiskrätt, men har inte fått rätten själva från staten.

10:38, 15 November 2017

David Rydenfalk: Dokumenten visar enligt statens advokater att renskötarna inte har ensamrätt att utöva kungens jakträtt, utan möjlighet att nyttja den. Utgångspunkten är att utöva kronans jakträtt.

10:49, 15 November 2017

David Rydenfalk: I salen på tingsrätten här i Umeå sitter sex personer i publiken - vi är åtta med mig och vår tekniker Jim. Såväl Svenska samernas riksförbund, Girjas sameby och Svenska jägareförbundet är på plats.

10:51, 15 November 2017

David Rydenfalk: Lyssna på vår webbsändning, och häng med i statens sakframställning.

11:04, 15 November 2017

David Rydenfalk: SOU 1939:08 Ville man få ett bättre utnyttjande om kronans fiskevatten. Fiskevattensutredningen refererade till olika dokumnet. Och bland annat diskuterade man uppdelningar av fiskevatten, för att dela upp vatten mellan ”renskötande”, ortsbefolkning och sportfiskare. Men renskötselns behov av vatten varierade, vilket gjorde att dessa inte borde begränsas.

11:11, 15 November 2017

David Rydenfalk: Utredningen försökte reda ut fiskebehovet hos renskötseln. Man ansåg att behovet var 8 procent av beståndet. Vilket skulle innebära att 92 procent skulle gå att upplåta. Vattenarealen var enligt utredarna betydligt större än renskötselns behov, menar utredarna.

11:13, 15 November 2017

David Rydenfalk: Nu om fiskerätt för icke renskötande samer.

11:28, 15 November 2017

David Rydenfalk: Diskussionen rör om de som av andra skäl än ålderdom och sjukdom lämnat renskötseln kunde ha förmånen att jaga och fiska. Men man ville inte att fisket skulle framträda som en särskild näring, eftersom man vill att det fortsättningsvis ska vara en binäring och inte en konkurrent till rennäringen.

11:36, 15 November 2017

David Rydenfalk: Renskötarens nyttjanderätt hindrade inte uppkomsten av äganderätt i modern mening och därmed grundprincipen att jakten och fiskerätten tillkommer markägaren, alltså staten.

11:49, 15 November 2017

David Rydenfalk: Löttiger: de har inte kunnat upplåta jakt och fiskerätt, eftersom de inte har haft någon sådan rätt.

11:50, 15 November 2017

David Rydenfalk: Det fanns utrymme att upplåta kronans jakt och fiskerätt till andra.

11:52, 15 November 2017

David Rydenfalk: Nu är det lunch till kl 13.00. Strax pratar jag med Eivind Torp om statens sakframställan.

11:53, 15 November 2017

David Rydenfalk: Statens sakframställning fortsätter. Advokat Hans Forsell ska prata om samernas sedvanemark.

13:11, 15 November 2017

David Rydenfalk: Det handlar om propositionen 92-93 om samerna och samernas kultur, mm. Som också avser rennäringsfrågor. Rennäringslagen 1 § ”Den som är av samisk härkomst, same, får inom bestämmelserna i denna lag, får använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar. Rätten enligt första stycket (renskötselrätten) tillkommer den samiska befolkningen och grundas på urminnes hävd.”

13:15, 15 November 2017

David Rydenfalk: Hans Forsell behandlar först frågan om urminneshävd. Och lyfter att formuleringen om att renskötselrätten tillkommer den samiska befolkningen var ny, jämfört med tidigare.

13:21, 15 November 2017

David Rydenfalk: 1§ första stycket i 1971 års rennäringslag.
”Rätt att enligt denna lag begagna mark och vatten till underhåll för sig och sina renar har den som är av samisk härkomst, om hans fader eller moder eller någon av hans far- eller morföräldrar haft renskötseln som stadigvarande yrke.”

13:22, 15 November 2017

David Rydenfalk: Renskötselrätten tillkommer samer som folkgrupp och inte enskild sameby. Ska enligt vara grundläggande av betydelse, när det gäller utbetalning vid tex skada i ett område.

13:27, 15 November 2017

David Rydenfalk: Hans Forsell kommenterar SOU 2006:14 om Samernas sedvanemarker. Som var inriktad på att fastställa renbetesområdets utbredning. Sedvanerätt grundas på urminneshävd, här var utredningen tvungen att titta på tidigare lagstiftning, menar advokaten.

13:28, 15 November 2017

David Rydenfalk: Hans Forsell redovisar ett uttalande från Högsta domstolens dom i Nordmalingsmålet. ”Det har således aldrig föreskrivits att samerna har rätt till vinterbete endast i den utsträckning de kan åberopa sådan rätt med stöd av reglerna om urminnes hävd [...] När hänvisningar förekommer är det oftast som argument för föreslaget att gammal sedvana ska vara rättsregeln.”

13:37, 15 November 2017

David Rydenfalk: Högsta domstolen fortsätter i domen i Nordmalingsmålet: ”Sammanfattningsvis måste det anses inte finns något stöd i någon lagtext eller några förarbeten för att gamla Jordabalkens regler om urminneshävd ska tillämpas på rätten till vinderbete. Det kan också konstateras att reglerna i 15 kap i gamla Jordabalken i olika avseenden passar mindre väl för bedömningen av nomadiserande samers renskötselrätt."

13:38, 15 November 2017

David Rydenfalk: Hans Forsell menar att urminnes hävd fått mindre betydelse allt eftersom tiden gått. Och under förarbetena till nya Jordabalken ansågs det oförenligt att ha med en regel om urminnes hävd. Något som också avskaffades när Jordabalken trädde i kraft 1 januari 1972. Men en bestämmelse finns att man måste ta hänsyn till urminnes hävd som uppstått tidigare.

13:42, 15 November 2017

David Rydenfalk: Urminnes hävd regleras dock i kap 15 i Jordabalken i 1734 års lag. ”Ej må urminnes hävd gälla i öppen mark skog eller mark, byar emellan utan rå och rör eller annan bolstada skillnad.”

13:44, 15 November 2017

David Rydenfalk: Man kan enligt Forsell då anta att samebyns talan då måste gälla äldre rätt.

13:45, 15 November 2017

David Rydenfalk: Det finns anledning menar advokat Hans Forsell att betona skillnaden mellan urminnes hävd och sedvanerätt. Båda bygger på att rättsförhållanden som rått under lång tid inte ska rubbas, men urminnes hävd handlar om enskilt brukad mark, medan sedvanerätt rör gemensamt brukad mark.

13:49, 15 November 2017

David Rydenfalk: Staten menar att renskötselrätten grundas på sedvanerätt och inte på urminnes hävd, eftersom den förra är en kollektiv rätt medan den andra är enskild.

13:50, 15 November 2017

David Rydenfalk: Advokat Hans Forsell lyfter fram olika gamla rättsfall om fiske där urminnes hävd använts. De visar bland annat att rätten till fiske inte nödvändigtvis tillkom strandägaren, utan den som tidigare haft fiskerätt av hävd.

13:58, 15 November 2017

David Rydenfalk: Diskussionen handlar om hur stor omfattningen av ett område är. Om man tänker på urminnes hävd som enskild rätt, så kan inte området vara hur stort som helst innan rätten blir kollektiv vilket göra att det då inte kan vara fråga om urminnes hävd.

14:02, 15 November 2017

David Rydenfalk: Statens advokat lyfter dom från 1984:
”Rätt till fiske i en del av en sjö har på grund av urminnes hävd förklarats tillkomma en by, som inte äger strand eller sjön, vid sidan av strandägande skifteslagens fiskerätt.”

14:07, 15 November 2017

David Rydenfalk: Nu 15 minuters paus, innan staten fortsätter med att summera sin sakframställning.

14:08, 15 November 2017

David Rydenfalk: Efter statens summering av sin sakframställning kommer vår juridiske expert Eivind Torp knyta ihop säcken i vår webbsändning.

14:14, 15 November 2017

David Rydenfalk: Staten sammanställer sin sakframställning.

14:28, 15 November 2017

David Rydenfalk: Staten: nära till hands att tala om rättigheter i allmänhet till samerna, utan att tänka på hur de begränsas i renskötsellagen.

14:38, 15 November 2017

David Rydenfalk: Hans Forssell pratar om termerna samer och lappar. Genom användning av termen samer istället för renskötare, ger det föreställningen att det handlar om den samiska befolkningen när det egentligen handlar om renskötares rättigheter.

14:42, 15 November 2017

David Rydenfalk: Staten: renskötselrätten ger inte stöd för särskilda samiska rättigheter som tillfaller det samiska folket, tvärtom omöjliggör det nomadiserande levnadssättet de samiska anspråken.

14:45, 15 November 2017

David Rydenfalk: Staten om samebyns anspråk på ensamrätt till jakt och fiske: menar att rätten inte kan bygga på urminnes hävd. Ett problem är hur samebyn härleder sin rätt. "Hovrätten torde inte kunna pröva om andra rättssubjekt än samebyn har de rättigheterna." Hur kan samebyn hävda sin rätt för andra samer i området och sedan säga sig ha den rätten?

14:55, 15 November 2017

David Rydenfalk: Slutsatser från staten:

  • Samiska krav på självbestämmande över marken ovanför odlingsgränsen har framförts först under 1900-talet.
  • Samiska krav på särskilda rättigheter till marken har konsekvent avvisats av myndigheterna.
  • Domen i Skattefjällsmålet ligger i linje med detta.
  • Renskötselrätten grundas inte på urminnes hävd utan på sedvane rätt.
  • Alla förutsättningar saknas för att samebyn ska kunna ha förvärvat de rättigheter som yrkas i målet genom urminnes hävd.

14:59, 15 November 2017

David Rydenfalk: Om en liten stund intervjuar jag vår juridiske expert Eivind Torp i webbradion om statens sakframställning.

15:00, 15 November 2017

David Rydenfalk: Nästa vecka fortsätter Girjasmålet genom att Hovrätten på egen hand lyssnar genom inspelningar av muntlig bevisning.

15:01, 15 November 2017

David Rydenfalk: Måndag 27 november kl. 08.30, är vi tillbaka här i Tingsrättshuset i Umeå, med Samebyns sakframställning. Välkomna att följa vår bevakning då!

15:02, 15 November 2017

Relaterat

Ljudklippet är från avsnittet

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".