JK Anna Skarhed och Girjas ordförande Matti Berg under hovrättsförhandlingarna i Umeå i Girjasmålet
1 av 3
JK Anna Skarhed och Girjas ordförande Matti Berg under hovrättsförhandlingarna i Umeå i Girjasmålet. Foto: Máret Steinfjell/ Sameradion & SVT Sápmi
Eivind Torp
2 av 3
Girjasmålet: Eivind Torp, Sameradion & SVT Sápmis juridiska expert. Foto: David Rydenfalk, Sameradion & SVT Sápmi
Girjasmålet: Girjas ordförande Matti Berg och samebyns advokat Peter Danowsky samt Bror Saitton vid hovrättsförhandlingarna
3 av 3
Girjas ordförande Matti Berg och samebyns advokat Peter Danowsky samt Bror Saitton vid hovrättsförhandlingarna i Girjasmålet i Umeå. Foto: Marja Påve/ Sameradion & SVT Sápmi
#GirjasMotStaten

Staten inleder slutanförande i Girjasmålet

Eivind Torp: JK skapar tvivel kring etablerade samiska rättigheter
11 min

Idag inleder staten sitt slutanförande i Girjasmålet i hovrätten i Umeå. Pläderingen från statens sida kommer att ta två dagar i anspråk då de ska argumentera för sin ståndpunkt.

Vi sänder direkt och livekommenterar från rättegången, kl.08.30-16.00.

Sameradion & SVT Sápmis juridiske expert Eivind Torp menar att staten varit mer strukturerad nu än i tingsrätten i Gällivare.

- Så man har vässat argumenten ganska enkelt och haft en tydligare presentation, statens argumentation framstår därmed också som mer övertygande enligt mitt förmenande än vad den gjorde i tingsrätten.

Staten och Girjas sameby har vardera två dagar för plädering. Den här veckan är det statens tur idag och i morgon, och nästa vecka på måndag och tisdag är det samebyns tur.

Slutanförandet innebär att staten nu kommer att sammanfatta sin bevisning och argumentera för sin sak.

Vår juridiske expert Eivind Torp menar att målet kommer att koka ner till frågan om urminneshävd, något som staten argumenterat mycket kring.

-Att man inte kan tillämpa bestämmelserna om urminnes hävd på det sätt som tingsrätten har gjort, och det är klart att väldigt mycket av det som staten har lagt fram av bevismaterial, det kan ju visa sig utan att ha någon större betydelse om hovrätten tillämpar bestämmelserna om urminnes hävd på samma sätt som tingsrätten.

Vad har de för argument för det?
-Det är ju bland annat att det tvistiga området är alldeles för stort. Bestämmelserna om urminnes hävd, som de utformades i 1734 års jordabalk, avsåg avgränsade områden och staten menar då att det är omöjligt att tillämpa det på ett så stort område som det är frågan om.

-Därför menar staten att det inte är frågan om urminnes hävd, det är frågan om sedvanerätt i så fall och då skulle det inte innebära en ensamrätt för samebyns medlemmar, säger Eivind Torp.

Statens bevis och argumentation grundar sig enligt Eivind Torp på dokument som visar hur kronan och efterhand staten betraktat samernas rätt till renskötsel, jakt och fiske.

Torp menar att det från statens sida varit viktigt att visa att det aldrig funnits någon tvekan om att samerna har rätt att nyttja vissa områden med hänsyn till renskötsel, och att samernas behov för sitt livsuppehälle och därtill rätten till jakt och fiske är fastställd.

-Men att detta inte rör sig om en jakt och fiskerätt, likt den rätten som man har som markägare. Det vill säga att man har rätt att upplåta rätten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".