Det arktiska området påverkas hårt av klimatförändringarna. Här vy över Stekenjokk. Foto: Mikaela Sjöstedt/ Sameradion & SVT Sápmi.
1 av 3
Det arktiska området påverkas hårt av klimatförändringarna. Här vy över Stekenjokk. Foto: Mikaela Sjöstedt/ Sameradion & SVT Sápmi.
Lars Anders Baer på plats vid FN:s högkvarter för mänskliga rättigheter i Geneve, för Samerådet 2016. Foto: Jörgen Heikki, Sameradion & SVT Sápmi.
2 av 3
Lars Anders Baer på plats vid FN:s högkvarter för mänskliga rättigheter i Geneve, för Samerådet 2016. Foto: Jörgen Heikki, Sameradion & SVT Sápmi.
Björn-Ola Linnér på plats under klimattoppmötet i Bonn i november 2017. Foto Mikaela Sjöstedt, Sameradion & SVT Sápmi.
3 av 3
Björn-Ola Linnér på plats under klimattoppmötet i Bonn i november 2017. Foto Mikaela Sjöstedt, Sameradion & SVT Sápmi. Foto: Mikaela Sjöstedt/ Sameradion & SVT Sápmi

Första globala klimatavtalet fyller 20 år

I dag är det tjugo år sedan Kyotoprotokollet slöts. Avtalet var en symbolisk milstolpe i klimatarbetet, men enligt forskare var det också ett avtal med låga ambitioner som påverkat det fortsatta arbetet.

I Kyoto 1997 var första gången som världens länder enades om att konkret minska utsläppen av växthusgaser. Avtalet var ett led i att uppfylla FN:s klimatkonvention som undertecknades 1992.

Lars-Anders Baer var då ordförande för Svenska samernas riksförbund och har därefter jobbat för FN med urfolksfrågor. Enligt honom har Kyotoprotokollet i efterhand fått en stark symbolisk betydelse.

-  Då upplevdes det inte som något stort, men så här i efterhand har det fått stor betydelse i och med att det satte fokus på klimatarbetet, som nu är en så viktig och angelägen fråga. Avtalet kom just då när urfolken började ta större plats inom FN. 

Med Kyotoavtalet beslutade man att minska utsläppen av växthusgaser. Det handlade om i genomsnitt 5,2 procents sänkningar för de rika länderna. Avtalet gällde bara industriländer, till skillnad mot Parisavtalet som togs 2015. 

Björn Ola Linnér forskar på Linköpings universitet om de politiska processerna i och kring klimatfrågan. Han menar att Kyotoavtalet var symboliskt viktigt men att det ställde till problem för det fortsatta klimatarbetet.  

-  I sin tid var det jätteviktigt, det var symboliskt viktigt. Men det väckte också protester från start om avtalets låga ambitioner. Forskningsrapporter om att avtalet nästan inte hade någon betydelse kom nästan direkt. Det byggdes in svårigheter som har ställt till det i efterhand. 

Hur då?

-  Det byggdes in motsättningar mellan höginkomstländer och låginkomstländer. Utvecklingsländerna tyckte inte avtalet speglade det historiska ansvaret. Det sattes gränser för vad som skulle göras från varje land, och vi hamnade i oändliga diskussioner om vilka som gör mest och minst, säger Björn-Ola Linnér.

I Köpenhamn 2009 skulle världens länder besluta om ett nytt globalt klimatavtal men man lyckades inte komma överens. Kyotoprotokollet förlängdes 2012 och löper nu parallellt med Parisavtalet, fram till 2020.

Det är först med COP 21 i Paris och nu senast i Bonn som man inte sitter helt fast i att skylla på varandra, menar Björn-Ola Linnér.

-  Det handlar inte bara om att sänka utsläppen, det handlar mycket om livsförhållanden och anpassning, och det har urfolken lyft i de här sammanhangen, säger Björn-Ola Linnér vid Linköpings universitet. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista