Betande renar
1 av 3
Arkivfoto: Sameradion & SVT Sápmi
Renskötare Jakob Nygård. Foto: Stefan Karlsson/ SVT Sápmi
2 av 3
Renskötare Jakob Nygård. Foto: Stefan Karlsson/ Sameradion & SVT Sápmi
Lars-Ove Sjajn
3 av 3
Lars-Ove Sjajn. Foto: Lars-Ola Marakatt/ Sameradion & SVT Sápmi

Det kraftiga snöandet påverkar renbetet

Den senaste tidens kraftiga snöande har ställt till det för renarna som har svårt att nå ner till betet när snödjupet på vissa ställen närmar sig en meter. Men enbart kraftigt snödjup utan isbeläggning ger inte rätt till katastrofskadeskydd från Sametinget.

Betet är inte optimalt på många ställen i landet på grund av det kraftiga snöandet och eftersom det under sommaren och hösten har regnat mycket och marken inte hann torka innan den första snön kom.

Men trots att det kraftiga snöandet har gjort att renarna har svårt att nå ner till betet, ger inte enbart ett djupt snödjup rätt till katastrofskadeskydd enligt Sametingets föreskrifter. 

Synnerligen svåra betesförhållanden definieras enligt följande i Sametingets föreskrifter om katastrofskadeskydd; när lavtäcket är så isbelagt (låst) att renarna omöjligt kan gräva efter föda. Ett djupt snödjup utan isbeläggning utgör dock inte att betet anses som låst.

Just nu har två samebyar ansökt om betessyn av Sametinget, Sirges och Gällivare skogssameby. Men flertalet samebyar meddelar att de tror att de kommer att tvingas göra det.

Jakob Nygård, ordförande i Sirges i Jokkmokks kommun, säger att man har ansökt om betessyn eftersom omkring 70 procent av vinterbetena fläckvis har dåligt bete och renarna vandrar och rör sig mycket på jakt efter mat.

- Nere vid kusten är det regn och snö om vartannat. Ännu betar renarna men vi får se hur det blir när det fryser på, säger Jakob Nygård.

Lars-Ove Sjajn, chef på näringsavdelningen på Sametinget, som handlägger och beslutar om katastrofskadeskydd, säger att Sametinget under vintern har löpande förberedelser att åka ut på betessyn.

Enligt föreskrifterna ska Sametinget utföra betessyn inom två veckor efter att en sameby har ansökt om det. Sametinget kan ge bidrag till samebyar om svåra betesförhållanden gör att renarna måste utfodras, oftast hälften av den summa utfordringen kostar.

Sameradion & SVT Sápmi har ringt runt till en del av landets samebyar för att höra hur betes- och snösituationen är. Renbetet är skapligt i södra delen av renskötselområdet men ju längre norrut man kommer desto sämre verkar det bli.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".