Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
#Staare2018

Ikonen Karin Stenberg - skogssamernas förkämpe

Fr.v: Sara Maria Norsa, Elsa Aurora Jonsson och Karin Stenberg på Samernas Landsmöte i Östersund, 1918
1 av 4
Fr.v: Sara Maria Norsa, Elsa Aurora Jonsson och Karin Stenberg på Samernas Landsmöte i Östersund, 1918 Foto: Copyright: Arvidsjaurs kommuns bildarkiv
Från vänster: 1. Sameprästen Gustav Park 2. Vilhelm Öberg, 1889-1974, Fjällbonäs 3. Okänd 4. Anselm Björkman, Maskaur 5. Okänd 6. Nils Petter Stenberg, 1881-1963, Araksuolo 7. Anton Norsa, 1881-1967, Granudden, Abraur 8. Sara Maria Norsa, f. Stenberg, 1876-1962, Granudden, Abraur gift med nr 7 9. Jonas Jonsson, f. 1885, Olofsberg 10. Okänd 11. Okänd 12. Zakarias Lundström, 1851-1937, Tallnäs 13. Elsa Jonsson, f.1887, Olofsberg, syster till nr 9 14. Okänd 15. Okänd 16. Karin Stenberg, 1884-1969, Araksuolo 17. Okänd
2 av 4
Från vänster: 1. Sameprästen Gustav Park 2. Vilhelm Öberg, 1889-1974, Fjällbonäs 3. Okänd 4. Anselm Björkman, Maskaur 5. Okänd 6. Nils Petter Stenberg, 1881-1963, Araksuolo 7. Anton Norsa, 1881-1967, Granudden, Abraur 8. Sara Maria Norsa, f. Stenberg, 1876-1962, Granudden, Abraur gift med nr 7 9. Jonas Jonsson, f. 1885, Olofsberg 10. Okänd 11. Okänd 12. Zakarias Lundström, 1851-1937, Tallnäs 13. Elsa Jonsson, f.1887, Olofsberg, syster till nr 9 14. Okänd 15. Okänd 16. Karin Stenberg, 1884-1969, Araksuolo 17. Okänd Foto: Copyright: Arvidsjaurs kommuns bildarkiv
Karin Stenberg besöker borgmästare Carl Lindhagen i Stockholm för att tala om samernas rättigheter
3 av 4
Karin Stenberg besöker borgmästare Carl Lindhagen i Stockholm för att tala om samernas rättigheter Foto: Copyright: Arvidsjaurs kommuns bildarkiv
Karin Stenberg med Kung Gustav VI Adolf i Lappstaden 1952
4 av 4
Karin Stenberg med Kung Gustav VI Adolf i Lappstaden 1952 Foto: Arvidsjaurs kommuns bildarkiv

Från Araksuolo till Stockholm. Karin Stenberg tog strid för de skogssamiska rättigheterna. Under jubileumsveckan i Staare uppmärksammas hon med en fotoutställning.

Den första dagen i maj år 1884 föddes Karin Stenberg, vars egentliga namn var Maria Katarina. Hon växte upp i en skogssamisk renskötarfamilj i Araksuolo, vid sjön Västra Kikkejaur utanför Arvidsjaur.

Universitetslektor Krister Stoor vid Umeå universitet är en av dem som studerat den skogssamiska historien och kulturen.

I samband med fotoutställningen om Karin Stenberg, som Arvidsjaurs sameförening och kommunen visar i Staare, håller Krister Stoor ett föredrag om Karin Stenberg.

Han kallar henne för skogssamernas Elsa Laula.

 – Hon var ledaren och alla tydde sig till henne, hon var den som tog striden.

Krister Stoor berättar att Karin Stenberg jobbade både för den politiska saken, skogssamernas rättigheter, men också för kulturarvet.

Lappstan i Arvidsjaur finns kvar tack vare henne, menar Stoor.

Från hemmet i Araksuolo åkte familjen på helgerna in till Arvidsjaur och Lappstan, en samisk samlingsplats som betydde mycket för Karin Stenberg, vilket hon nämner i sina texter som hon skrev som vuxen.

Skogssamerna var betraktade som hybrider (Krister Stoor)

Början av 1900-talet var en särskilt svår tid för skogssamerna. De bedrev jordbruk i mindre form och en renskötsel som inte var nomadiserande som fjällsamernas. Bland annat därför ansågs skogssamerna inte vara äkta samer och hade exempelvis sämre rättigheter än fjällsamerna till marken.

 – Skogssamerna var betraktade som hybrider, de var inte äkta lappar, de passade inte in i mönstret på vad myndigheterna ansåg att en same skulle vara, berättar Krister Stoor.

Det är i det här sammanhanget som Karin Stenberg jobbar för starkare rättigheter och ett erkännande för den skogssamiska kulturen.

Professor Olavi Korhonen är en annan som studerat den här tiden i samisk historia ingående och han skriver i en text för riksarkivet:

Stenberg har berättat om hur hon vid sex års ålder hörde två samekvinnor i Lappstaden gråtande berätta om familjernas vånda inför hotet att tvingas sluta med renskötseln. Upplevelsen blev för henne en kallelse till ett livslångt arbete för samernas rättigheter och för samisk kultur. (Olavi Korhonen)

1900-talets början är samtidigt också en tidsperiod då Sverige går i fronten för ett ökat intresse för rasbiologi, vilket innebär en vilja att sortera in samer generellt som en lägre stående ras.

Det här är också något som Karin Stenberg agerar mot, bland annat genom boken Dat läh mijen situd/Det är vår vilja - En vädjan till Svenska Nationen från Samefolket, som hon skrev tillsammans med Valdemar Lindholm år 1920.

Boken beskrivs som en tidig vetenskaplig teoretisk kritik mot den forskning som då bedrevs. Ett annat syfte som nämns i nutida texter kring den här boken var att påverka 1919 års lappkommitté som skulle utreda samernas rättigheter och renskötselns villkor.   

Redan fyra år innan det, 1916 var hon en av dem som startade sameföreningen i Arvidsjaur. Professor Olavi Korhonen beskriver hur de lyckades få pengar till att bygga en samegård genom kontakter med en företrädare för dåvarande landshövdingen i Norrbotten, Folke Thunborg i Luleå.

Men Karin Stenbergs vilja sträckte sig längre än till Luleå. År 1919 reste hon ner till Stockholm där de stora makthavarna satt, och fick inför regeringen berätta om skogssamernas svåra situation.

Korhonen beskriver hur hennes kontakter i Stockholm gjorde att hon lyckades få in en skogssamisk ledamot i lappkommittén som skulle utreda samefrågan.

Jag tycker att hon borde vara väl värd att vara bredvid Elsa Laula! (Krister Stoor)

Karin Stenberg som själv var lärarinna var också med och engagerade sig i bildandet av Samernas folkhögskola 1942, tillsammans med bland andra Gustav Park och prästen Lennart Wallmark.

När planerna drogs upp för det första samiska landsmötet på svenska sidan år 1918, det som nu firas i Staare, så var Karin Stenberg en av de drivande.

30 år senare, vid landsmötet i Arvidsjaur 1948, behandlades ett förslag från Karin Stenberg om att bilda en samisk riksorganisation. Det ledde sedan till att Samernas Riksförbund kunde bildas 1950, Karin Stenberg själv satt med i den första styrelsen.

Krister Stoor påpekar hur anmärkningsvärda Karin Stenbergs och Elsa Laulas gärningar var gentemot svenska makthavare, som uteslutande var män. 

– Två kvinnor i en tid då det inte var självklart att kvinnans plats i det svenska samhället fick så framträdande roll.

Varför hörs det så lite om henne i Sápmi?

– Hon är lite glömd, jag tycker att hon borde vara väl värd att vara bredvid Elsa Laula, jag har full respekt för Elsa, hon är en ikon, men Karin Stenberg är lika mycket en ikon, säger Krister Stoor.

Karin Stenberg dog i mars 1969 och blev 84 år.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".