Anita Gimvall med den samiska flaggan framför sin brinnande kåta
1 av 7
Foto: Berno Jonsson/ SVT
Anita Gimvall tas ut ur sin kåta av polisen innan bränningen.
2 av 7
Anita Gimvall tas ut ur sin kåta av polisen innan bränningen. Foto: Berno Jonsson/ SVT
Anita Gimvall, vid kåtabränningen i Stenträsket
3 av 7
Foto: Berno Jonsson/ SVT
Kartgrafik Vindelfjällens naturreservat
4 av 7
Här ser du var kåtan låg inom Vindelfjällens naturreservat. Foto: SVT Nyhetsgrafik
Nu brinner Anita Gimvalls kåta vid Stenträsket i Västerbotten.
5 av 7
Stora lågor slukar Anita Gimvalls kåta. Foto: Berno Jonsson/SVT
Polisen bevakar när kåtan brinner, Anita Gimvalls kåta i Stenträsket.
6 av 7
Polisen har bevakat under dagen så att Kronofogden ska kunna genomföra bränningen. Foto: Bern0 Jonsson/ SVT
Lars Miguel Utsi och Per-Olof Nutti inför mötet med Bucht.
7 av 7
Inför Sametingets och SSR:s möte med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Foto: Jörgen Heikki/ Sameradion & SVT Sápmi
Stenträsket

Sametingets styrelseordförande: Hon skulle fått möjlighet att ta ner kåtan själv

3:46 min

Oppositionspolitikern Håkan Jonsson kritisk mot att Sametingets styrelse inte bryr sig om kåtabränningen vid Stenträsket.

På onsdag brände kronofogden Anita Gimvalls torvkåta som står på stranden vid Stenträsket, mellan Storuman och Tärnaby. Det var kulmen på en sju år lång process som du kan läsa mer om i artiklar som finns länkade här nedanför texten.

Förutom Anita Gimvall själv var ett 30-tal personer på plats för att ge henne stöd. En av dem var Jakt- och fiskesamernas partiledare Håkan Jonsson.

 – Det är en jättesorglig historia, man kan nästan inte tro att det är sant att det händer i Sverige på 2000-talet, det är fruktansvärt, man kände verkligen sorg när man var där.

Samtidigt som Gimvalls kåta tog eld satt Sametingets styrelse och höll möte på ett hotell i centrala Stockholm.

Styrelsens ordförande Per-Olof Nutti från Samelandspartiet var försiktig i sina uttalanden när Sameradion & SVT Sápmi nådde honom via telefon. Nutti verkar mest bekymrad över tillvägagångssättet, det vill säga att kåtan brändes.

 – Det är beklagligt att det går till på det här sättet, man borde se över möjligheterna att förmildra det på något sätt, att få en möjlighet att tillrättagöra det själv på något sätt, kanske till och med flytta den eller själv ta ner den.

Nutti hänvisar vidare till att styrelsen jobbar med att ta fram ett förslag på en ny samepolitik, dock utan att precisera mer vad det handlar om mer än att samiska folkets gemensamma rättigheter ska ses över och att alla samer ska inkluderas.

Styrelsens vice ordförande Lars-Miguel Utsi från partiet Guovssonásti är hårdare än Nutti i sina uttalanden.

 – Det är en tråkig nyhet att det har gått till den graden att traditionella kåtor och boplatser inte har ett starkare skydd än vad vi ser idag i det här fallet, det är ett tydligt tecken på att vi har stora brister i förhållande till de samiska rättigheterna, urfolksrättigheterna, säger Utsi.

Han lägger till att det är statens ansvar att se till att samer får ett starkare självbestämmande och ett bättre skydd för kultur, språk, kulturarv och näringar.

Även partiet Vuovdegats/Skogssamernas partiledare Jan Rannerud är med på mötet i Stockholm. Han har på partiets Facebooksida gått ut med ett hårt uttalande mot bränningen av Anita Gimvalls kåta.

Rannerud säger att han känner igen sig i det som sker eftersom de inom den skogssamiska kulturen har fått så mycket av sina traditionella marker och platser förstörda av skogsbruket.  

 – Hela den samiska historien bygger på att man gör så lite spår som möjligt, det är grundtanken i det vi håller på med och när man då på det här viset bränner upp de få spår som är kvar så slår man ju undan all den historia som vi kan dokumentera, säger Rannerud.  

Frågan om gamla samiska byggnader och boplatser har varit föremål för diskussion inom Sametinget flera gånger tidigare. Redan 2005 antog plenum ett uttalande om skydd av samiska byggnader.

2005 uttalar Sametinget bland annat att:
”…alla samiska byggnader ska bevaras med stöd av gällande nationell och internationell lagstiftning. Det är oacceptabelt att byggnader som uppförts av samer inte respekteras. Vi kräver därför att samiska byggnader skyddas. Att åtgärder vidtages så att dessa ej tvingas flyttas eller förstöras.”     

Det här har varit en viktig fråga för förre styrelseordföranden Håkan Jonsson som också under förra mandatperioden uppvaktade regeringen flera gånger i just den här saken, och utifrån bland annat Sametingets uttalande.

Enligt Jonsson är problemet att det inte finns lagar som reglerar samisk rätt eller urfolksrätt i Sverige.

 – Vi har en rennäringslag där man får bygga då det gäller skötsel av ren, men det finns inget att man som same ska kunna ha en byggnad för jakt, fiske eller på annat sätt nyttja marken - så det är lagstiftningen som i grunden är felaktig, säger Jonsson som tycker att regeringen har varit flat i den här frågan.

Mot den här bakgrunden, med Sametingets uttalande 2005 och arbetet i frågan under förra mandatperioden, så är Håkan Jonsson besviken på att nuvarande styrelsen inte fanns representerad på plats vid bränningen av Gimvalls stuga.  

 – Jag menar att det här är verkligen nånting som jag tror är ett viktigt startskott för att vi verkligen tar tag i urfolksfrågor i Sverige, men Sametinget fanns inte med och det både förvånar mig och jag är väldigt besviken.

Vi frågar därför Sametingets styrelseordförande Per-Olof Nutti om Sametingets styrelse på något sätt kommer att reagera på det här med stugbränningen?

 – Det är svårt, det här har redan skett och vi vet inte vad man ska reagera över, det vi gör inom Sametinget är att vi begär att vi får mer självbestämmande och i sådana här frågor, det här är också en stor fråga, den inkluderas i självbestämmandet för samiska folket, säger Sametingets styrelseordförande Per-Olof Nutti.

Även styrelsens vice ordförande Lars-Miguel Utsi får frågan om styrelsen tänker komma med något uttalande i den här frågan?

Utsi undviker att svara rakt på frågan och säger istället att Sametinget länge har jobbat med de här frågorna och att de i styrelsen nu driver på för ett ökat självbestämmande.

 – Det här är en process som vi har påbörjat nu i och med att vi har tagit över sametingsstyret och det är ett arbete som vi ska jobba med nu under den här kommande mandatperioden, säger Utsi.

Inte heller Skogssamernas Jan Rannerud anser att styrelsen ska göra något speciellt med anledning av dagens stugbränning, det trots att han själv som ledamot uttalat sig väldigt kritiskt.

 – Det är lättare för från oss från partierna att gå ut och tycka till om såna här saker, när det gäller styrelsens roll så får vi egentligen inte, vi kan inte som myndighet angripa en annan myndighet, det finns spärrar i systemet, men som parti kan vi tycka och kommer att tycka.

Trots kritiken mot dagens kåtabränning från Jakt- och fiskesamernas ordförande Håkan Jonsson, så menar Jonsson samtidigt att det finns en positiv aspekt av att Anita Gimvalls torvkåta på sina förfäders marker gick upp i rök.   

– Det är väldigt mycket massmedia på plats och förhoppningen är att det här ska vara en väckarklocka för beslutsfattarna - svenska staten ska inte behandla samerna på det här sättet för trots allt är det alla samer som indirekt drabbas av det här. Det försökte jag övertyga Anita om, för hon var väldigt ledsen. Vi får hoppas att det här är ett startskott till något nytt och mycket bättre.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista