Niila Inga, Laevas sameby
1 av 2
Niila Inga, Laevas sameby Foto: Jörgen Heikki / Sameradion & SVT Sápmi
Ninis Rosqvist och Niila Inga.
2 av 2
Ninis Rosqvist och Niila Inga. Foto: Jörgen Heikki, Sameradion & SVT Sápmi
Stuehkie/Stockholm

Forskningsatsning om fjällen på upploppet

2:37 min

En omfattande forskningssatsning om fjällvärlden börjar nu nå målet. I dagarna hålls slutkonferens.

Alldeles vid inloppet till Stockholm, med en magnifik utsikt över Saltsjön och huvudstadens malmar, håller paradoxalt nog forskningsprojektet Storslagen fjällmiljö slutkonferens.

-Vi vill nå en annan målgrupp än vi nått vid tidigare konferenser, säger Sandra Wåger, projektkommunikatör, som till vardags återfinns på Mittuniversitetet i Östersund.

Det är ett fyrtiotal forskare från sju svenska universitet som under åren 2013-2017 genomfört tolv olika forskningsprojekt med koppling till den svenska fjällvärlden – samverkan och samexistens är ett tema som återkommer i flera av projekten.

- Det är en stor fråga överlag i den här forskningssatsningen. Många av projekten har tittat just på samverkan, just för att det är så viktigt när det finns så många aktörer i fjällvärlden, säger Sandra Wåger.

Ett av projekten som presenterades vid slutkonferensen har inte direkt koppling till projektet Storslagen fjällmiljö.

Det handlar om ett samverkansprojekt mellan Tarfala forskningsstation och Laevas sameby, som under ett par år studerat klimatförändringarnas och övriga markanvändares påverkan på rennäringen.

Projektet har bland annat samlat in data från ett antal väderstationer inom samebyns viktigaste renbetesområde.

Rennäringen har de senaste åren upplevt stora vädervariationer, speciellt under vintrarna. Perioder med regn och blidväder har följts av extrem kyla för att därefter slå om till kraftiga snöfallsperioder.

Data från väderstationerna bekräftar nu den vardag med klimatförändringar som rennäringen har upplevt det senaste decenniet.

-Det här är en bekräftelse på det vi redan vet, att det är stora förändringar på väg och att det är förändringar som redan pågått en längre tid. Exploateringarna gör att anpassningsmöjligheterna för renskötseln försvinner, säger Niila Inga, ordförande i Laevas sameby.

Forskningsprojektet har letts av Gunhild ”Ninis” Rosqvist, professor i naturgeografi och föreståndare för Tarfala forskningsstation.

Hon håller med om att de stora vädervariationerna är det tydligaste resultatet från projektet hittills. Via GPS-sändare har projektet också kunnat visa att detta påverkar renarnas rörelsemönster.

-Men det behövs mer tvärvetenskaplig forskning för att studera hur det samlade trycket påverkar markanvändningen, säger Ninis Rosqvist.  

Forskningsprojektet ska fortsätta ta upp väderdata från väderstationerna – men via ett nytt projekt i samarbete med både Laevas och SSR ska forskarna nu studera hur man ska kunna förutspå hur snöförhållandena förändras.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista