Arkeologen Bo Ulfhielm från Gävleborgs länsmuseum visar upp en gammal matkällare vid Ingboviken efter Dalälven. Här har bott samer ändra fram till 1960-talet.
1 av 3
Arkeologen Bo Ulfhielm från Gävleborgs länsmuseum visar upp en gammal matkällare vid Ingboviken efter Dalälven. Här har bott samer ändra fram till 1960-talet. Foto: Jörgen Heikki, Sameradion & SVT Sápmi
Anna Bratås från Västmanlands läns museum visar rötter för samisk rotslöjd. Rotkorgen som studeras finns vid Västerfärnebo hembygdsgård i Västmanland och tillverkades på 1800-talet av samekvinnan Lena Hindriksdotter från By socken.
2 av 3
Anna Bratås från Västmanlands läns museum visar rötter för samisk rotslöjd. Rotkorgen som studeras finns vid Västerfärnebo hembygdsgård i Västmanland och tillverkades på 1800-talet av samekvinnan Lena Hindriksdotter från By socken. Foto: Jörgen Heikki, Sameradion & SVT Sápmi.
Lapp-Brita, Brita-Stina Åberg, utanför sin stuga i Ingbo, Tärnsjö socken, Uppland.
3 av 3
Lapp-Brita, Brita-Stina Åberg, utanför sin stuga i Ingbo, Tärnsjö socken, Uppland.
Sydligaste Sápmi

Samiskt historieprojekt i Mellansverige får fortsättning

2:33 min

Sökandet efter det samiska kulturarvet i Mellansverige fortsätter. Projektet Ohtsedidh har fått fortsatt finanisering i ett år – närmast lanseras en hemsida för projektet.

Till webbsidan Ohtsedidh- Samiska kulturyttringar i Mellansverige

Arkeologen Bo Ulfhielm viftar bort ett tiotal myggor som attackerar samtidigt. Här, i Ingboviken i Dalälven, har myggplågan i flera år lett till organiserad myggbesprutning under ledning av Naturvårdsverket.

Mindre känt för den svenska allmänheten är det rika samiska kulturarvet i området.

Under lördagen har Bo Ulfhielm inför en grupp om drygt 30 intresserade visat flera samiska lämningar i gränstrakterna av Uppland, Gäsrtikland och Västmanland – bland annat en gammal samisk boplats vid Lapphällarna utanför Sala samt samiska lämningar och en gammal stuga vid Ingboviken.

Här bodde Brita-Stina Åberg, eller Lapp-Britta som hon kallades – vars morfar under början av 1800-talet var sockenlappen i Nora, Jan Olsson. Ättlingar till dessa bodde i stugan ända fram till 1960-talet.

Rundturen till de samiska lämningarna är en del projektet Ohtsedidh som drivs av de tre länsmuseerna i Västmanland, Dalarna och Gävleborg tillsammans med det sydsamiska kulturcentret Gaaltije.

Syftet är att kartlägga och synliggöra det samiska kulturarvet utanför dagens renskötselområde.

Förra sommaren grävde arkeologer bland annat ut en gammal samisk boplats utanför Järvsö som härstammar från 1800-talet med sensationellt resultat – ett hänge som av allt att döma hört till en samisk trumma hittades.

Projektet har fått fortsatt finansiering och ska till sommaren återuppta utgrävningarna i Järvsö.

Nu till veckan lanserar projektet dessutom en websajt med fördjupad information om den samiska historien i Mellansverige.

- Det är ett sätt visa på den samiska mångfalden och bredden i det samiska kulturarvet i området. Vi ska komplettera med pedagogiskt material som riktar sig till skolorna som är knutna till de här platserna, säger Bo Ulfhielm.

Till nästa år ska projektet även ta fram en vandringsutställning om den samiska historien i Mellansverige.

- Jag tycker det här projektet har gett ökad förståelse för hur rikt det samiska kulturarvet är i området.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".