Tone Staffansson
1 av 2
Tone Staffansson. Foto: Felicia Löfgren, Sameradion & SVT Sápmi
Samernas Utbildningscentrum i Jokkmokk
2 av 2
Elever har känt sig kränkta på Samernas Utbildningscentrum. Foto: Lars-Ola Marakatt
Samernas utbildningscentrum

Otydliga regler för antagningen till slöjdlinjerna på Samernas

2:27 min

Det finns utrymme för tolkningar för vad som gäller för att komma in på Samernas utbildningscentrums populära slöjdlinjer. För skolan följer inte betygssystemet, där elever med högst betyg kommer in först. Tone Staffanson är en av dem som har sökt in.

Vi har träffat Tone Staffansson som i två år försökt komma in på slöjdutbildningen på Samernas utbildningscentrum.

– Jag har sökt in till Samernas andra året i rad. Och man får reservplats men man vet inte på vilken reservplats man hamnar, så man vet inte chanserna att komma in på hösten.

Tone Staffansson har läst samiska på Samernas för några år sedan. Nu har hon återigen fått reservplats på skinn- och textilslöjdlinjen, lule-sydsamiska delen.

– Det är väldigt svårt att planera framtiden när jag har jobb. Är det så att jag kommer in på reservplats måste jag ju eventuellt ta tjänstledigt vilket kan ta ett tag att få det godkänt. Jag känner att jag behöver framförhållning.
 
För att komma in på de populära slöjdlinjerna på Samernas i Jokkmokk måste du skriva ett personligt brev och ange vilket samiskt område du kommer ifrån och skicka två bilder på vad du skapat.

Urvalskriterierna som används är enligt skolan: 
1. Bra gymnasiebetyg
2. Övrig utbildning inom konst, hantverk och konsthantverk.
3. Erfarenhet av eget slöjdande.

Vid antagningen eftersträvas jämn områdesspridning och åldersfördelning, skriver också skolan på sin hemsida. Och Tone Staffansson säger att hon matchar kriterierna väl, men att hon saknar utbildning inom ämnena konst, hantverk och konsthantverk.

Tone Staffansson har sökt in på den syd- och lulesamiska skinn- och textillinjen. Där har de hittills varit en majoritet lulesamiska studenter, vilket hon anser är märkligt. Hon har tagit upp det med rektor Britt-Inger Tuorda och känner att jämn områdesspridning och åldersfördelning inte tillämpas.

- Till exempelvis i luleklasserna kan det vara så att samtliga är från Jokkmokk och samtliga är i samma ålder. Så jag tycker nästan inte att de håller områdesfördelning och ålder någon annanstans än i den sydsamiska gruppen.

Efter att ha tjatat om vilken reservplats hon har har nu Tone fått reda på att hon är första reserv, och rektor Britt Inger Tuorda vill nu förbättra på den punkten till kommande år.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".