Renar på LKAB:s gruvområde i Kiruna
1 av 5
Renar på LKAB:s gruvområde i Kiruna. Foto: Alexander Linder, Sveriges Radio
Rasmus Kløcker Larsen, forskare vid Stockholm Environ Institute.
2 av 5
Rasmus Kløcker Larsen, forskare vid Stockholm Environ Institute. Foto: Jörgen Heikki / Sameradion & SVT Sápmi
Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist, SSR.
3 av 5
Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist, SSR. Foto: David Rydenfalk, Sameradion & SVT Sápmi
Renar på LKAB:s gruvområde i Kiruna
4 av 5
Renar på LKAB:s gruvområde i Kiruna. Foto: Alexander Linder, Sveriges Radio
Renar på LKAB:s gruvområde i Kiruna
5 av 5
Renar på LKAB:s gruvområde i Kiruna. Foto: Alexander Linder, Sveriges Radio

Forskning ska kartlägga gruvindustrins effekter på renskötseln

2:35 min

Ett nytt forskningsprojekt ska studera vilka effekter gruvnäringen har på samebyarnas markanvändning. Projektet sker i nära samverkan med rennäringen.

Det är Stockholm Environment Institute, SEI, som av forskningsrådet Formas fått finansiering för projektet ”Syntes av olika kunskapskällor om påverkan från gruvverksamhet”.

En delstudie inom projektet syftar till att dokumentera samebyars observationer och erfarenheter från tidigare och pågående gruvprojekt.

- Det är ett stort problem att det saknas en samlad bild av vilka effekter gruvindustrin har. Det ligger flera ansökningar om nya gruvprojekt på regeringens bord och då är det viktigt med en kunskapsbas så man vet vilka konsekvenserna blir, säger forskningsledaren Rasmus Kløcker Larsen vid SEI.

Studien har fyra huvudfrågor som forskarna vill få besvarade:

  • Vilka effekter har gruvindustrin på renskötseln och samebyars markanvändning?
  • Vilka effekter har de åtgärder som gruvbolagen föreslår för att undvika och kompensera skador?
  • Hur motsvarar de faktiska konsekvenserna den bedömning som gjordes innan projekten, av samebyarna respektive bolagen?
  • Vilka implikationer har resultaten för hur samebyarna, staten och bolagen bör agera inför framtida gruvprojekt?

Nära samverkan med rennäringen

Studien kommer att ske i nära samverkan med rennäringen och styras och genomföras gemensamt med Svenska samernas riksförbund, SSR, som också ska ingå i styrgruppen.

- Utan deras delaktighet skulle inte den här studien bli av. De är ju med och styr hela studien så vi gör det här tillsammans, säger, Rasmus Kløcker Larsen, som också betonar att forskarna även kommer att ha en dialog med gruvindustrin och berörda myndigheter.

Många samebyar berörs

SSR beräknar att runt 44 samebyar på något sätt berörs av olika gruvprojekt – och SSR ska vara med och välja ut tre projekt som ska studeras närmare.

- Det är viktigt att renskötarna själva är med och beskriver effekterna. Det är viktigt att lyfta fram renskötarnas traditionella kunskaper, säger Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist vid SSR.

Varför är det viktigt?

- Det är ofta de som kan beskriva konsekvenserna bäst. Konsulternas rapporter är ofta väldigt tekniska och skiljer sig ofta från vad människan som påverkas upplever saker och ting.

På vilket sätt kan rennäringen ha nytta av den här forskningen?

- Jag tror det är viktigt att man dokumenterar – det vet vi sen tidigare att vår samiska historia inte är nedtecknad. Det tror jag hela renskötseln och det samiska samhället har nytta av i framtiden när det planeras nya gruvor, säger Jenny Wik Karlsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista