Kvinnor möttes om kvinnors situation i renskötseln

7:06 min

Ett 70-tal kvinnor i olika åldrar, från flera samebyar, samlades i Umeå när Sametinget bjöd in till konferens på temat att vara kvinna i rennäringen.

- Som ordförande i rennäringsnämnden och som kvinna får jag många samtal om att man inte känner sig jämställd och man berättar historier där jag ser att kvinnor behandlas olika än män. Därför har vi startat ett arbete i rennäringsnämnden med jämställdhet och början på det är den här konferensen, säger Marita Stinnerbom, ordförande i Sametingets rennäringsnämnd och ledamot i Sametingets styrelse. 

Marita Stinnerbom säger att Sametinget nu samlar in kunskap för att kunna jobba med jämställdhet i rennäringen. Längre fram vill de arrangera en jämställdhetskonferens för både män och kvinnor inom rennäringen.  

Flera deltagare vittnade om hur kvinnor förminskas och sexualiseras i rennäringen. När det var tal om attityder berättade en kvinna att förlöjligande är det vanligaste hon möter. Återkommande lyftes det att kvinnor många gånger behandlas annorlunda än män, även om det gång på gång också poängterades att det varierar mellan samebyar. Det finns också positiva exempel.  

Helena Partapuoli i Leavas sameby är en av dem som var med på konferensen och hon tycker att det är viktigt att kvinnors situation inom renskötseln lyfts. Det är så vi kan förändra för nästa generation tror hon.  

- Vi behöver synliggöra och också erkänna att renskötseln inte är jämställd. Det pratas ofta om att samiska kvinnor är starka och att det är hon som bestämmer. Men det är ju något som var sant för 200 år sedan. Då var det andra strukturer. Idag är vi koloniserade och lagar som till exempel rennäringslagen har ytterligare stärkt ojämställdheten.   

Ett konkret förslag som hon och hennes grupp lyfte var att skapa ett särskilt nätverk för kvinnor knutna till rennäringen, där de kan stärka varandra.  

- Några är renskötare, några är med i vissa delar, vissa är gifta med renskötare, någon sköter logistiken, vissa sitter i styrelsen. När vi träffas i renskötselsammanhang då är renen det viktigaste, det finns inte tid att lyfta annat. Men det blir tyngre om kvinnor inte ser att de har en plats i rennäringen, därför skulle det behövas en organisation som riktar sig till kvinnor i rennäringen, säger Helena Partapuoli.  

Marianne Gråik var en av föreläsarna i Umeå. Efter att hon tidigare i år kandiderade till ordförandeposten i Svenska Samers Riksförbund (SSR) kontaktade många kvinnor henne och delade med sig av sina erfarenheter från renskötseln till henne. Deras berättelser hade hon, inför konferensen i Umeå, avidentifierat och tagit med som exempel till gruppdiskussionerna.  

- Det ser väldigt olika ut i olika samebyar. Men ett gemensamt drag för dem som känner ett missnöje är att de känner sig utestängda, att de inte har möjlighet att leva det liv de vill leva fullt ut.  

- Jag tror inte att det är en kvinna- och manproblematik. Vi har kolonialisering, historia av förtryck, krympande betesmarker och det får till följd att både kvinnor och män mår dåligt och det är då friktion uppstår, säger Marianne Gråik.  

Intresset för träffen i Umeå var större än vad Sametinget hade väntat sig.  

- Att få dela med sig av erfarenheterna och kanske känna att det är fler som känner så, gör att det behövs en plats att faktiskt göra det på. Jag tror att den här konferensen är en sån plats, det är därför man har valt att åka hit, säger Marita Stinnerbom.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista