Vill att urfolkens kunskaper ska tillvaratas i klimatarbetet

Forskarna har kartlagt stora mängder forskning och har preciserat skillnaden på vad som händer vid 1,5 graders uppvärmning, och vid två grader. I december i Polen är tanken att ta Parisavtalet från fina ord till handling. Men finns den politiska viljan?

Här ovan hör du Jannie Staffansson från Samerådet. Och du kan också se hela det textade tv-inslaget här.

Enligt FN:s klimatpanel kan skillnaden mellan en uppvärmning på 1,5 grader och 2 grader handla om hundratals miljoner människor som utsätts för klimatrisker. Ett annat exempel är om vi riskerar uppleva havsisfria somrar i Arktis vart tionde eller vart hundrade år. 

– Det som händer nu kommer betyda stora förändringar för våra samhällen. Utmaningen är så stor att det finns inget historiskt som vi kan jämföra med. Och om vi inte minskar utsläppen av växthusgaser med hälften de närmaste 10-15 åren så kommer vi troligtvis inte klara att hålla oss till 1,5 grader, säger Markku Rummukainen, forskare och svensk representant i IPCC, klimatpanelen.

Nu måste de politiska besluten tas

Som det ser ut nu så är det inte långt kvar till en uppvärmning på tre grader. I december i Polen är det dags för FN:s årliga klimattoppmöte. Det är också på det mötet som Parisavtalet ska göras konkret.

– Vi har i Sverige världens starkaste klimatlag. Nu är vi i övergångsregering men den kommande regeringen behöver också ha en mycket kraftfull politik för att faktiskt få ner utsläppen, säger klimatminister Isabella Lövin (MP).

Kommer världens beslutsfattare klara att ta tillräckliga politiska beslut?

– Det är en stor utmaning för världen men det viktiga är ju att vi också är medvetna om vad det kostar om vi inte gör det.

Urfolkskunskap i klimatarbetet

IPCC skriver i rapporten om att urfolk och jordbrukssamhällen tillhör de som drabbas hårdast av ett varmare klimat och havshöjningar. De skriver också att urfolkens kunskap bör tas tillvara i klimatarbetet, att man måste ta tillvara på den kunskap som finns lokalt för att inte driva igenom klimatanpassningar som leder till nya problem.

– Det kan vara att man för att bekämpa klimatförändringar beslutar att plantera skog, till exempel någonstans i Afrika. Men om man gör det utan att använda den kunskap som finns just i det området så kan det bli fel och kanske man i stället slår undan benen på dem som bor och försörjer sig där i dag, säger Markku Rummukainen, IPCC.

– Titta på fiskesystemen i Anar där man har gjort urfolken till bovar, att det är illegalt att fiska på traditionella marker och det hotar därmed folks matsäkerhet. Vindkraften och vattenkraften är andra tydliga exempel, säger Samerådets Jannie Staffansson.

Hon representerade både Samerådet och Sametinget på förra klimattoppmötet, och hoppas att rapporten kan stärka urfolkens roll i klimatarbetet.

– Besluten måste ta i beaktande både forskning och urfolkskunskap. I rapporten skriver man också om att maktbalansen är skev. Vi måste ges möjlighet att bygga upp våra institutioner så att vi kan vara med i arbetet på ett bra sätt.

IPCC lyfter ekosystemsanpassning i rapporten. Det handlar om att anpassningsåtgärder måste anpassas efter ekosystem.

– Man kan till exempel inte plantera skog överallt. De som förvaltat markerna längst har en kunskap som är alla till gagn. Kanske kan den här rapporten bidra till att stater och politiker nu vågar agera på det här, och inte bara se urfolken som pynt, säger Jannie Staffansson, rådgivare i Samerådet. 

Den politiska viljan

Sametingets styrelseordförande Per-Olof Nutti ser rapporten som skrämmande läsning, och menar att det är viktigt att från Sametingets håll jobba med både anpassning och utsläppsminskning.

– Vi har på Sametinget börjat med en klimatstrategi, där vi bland annat ser på hur vi kan behålla det liv vi lever här, hur vi ska tackla de här förändringarna och vad vi kan göra för att motverka dem. 

Vi går tillbaka till Parisavtalet. I december ska den så kallade regelboken tas på klimatmötet, det handlar om hur man ska uppnå målen. Dessutom behöver man enligt forskarna gå längre än Parisavtalets mål.

Finns den politiska viljan?

– Den finns här och där, inte minst små önationer, de fattigaste länderna och ursprungsbefolkningarna är väldigt starka röster i klimatförhandlingarna. Det var tack vare dem som 1,5 grader-skrivningen kom med, det var bara två gradersmålet som först låg på bordet. De rösterna behöver stärkas, och från svensk sida jobbar vi mycket tillsammans med de länderna, säger klimatminister Isabella Lövin (MP). 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista