Kristina Alexandersson
1 av 3
Kristina Alexandersson. Foto: Lars-Ola Marakatt, Sameradion & SVT Sápmi
Max Mackhé
2 av 3
Max Mackhé. Foto: Lars-Ola Marakatt, Sameradion & SVT Sápmi
Robert Cortinovis, Arjeplogs kommuns socialchef
3 av 3
Arjeplogs kommuns socialchef, Robert Cortinovis. Foto: Lars-Ola Marakatt, Sameradion & SVT Sápmi

Vill lyfta samisk äldrevård med mat och kulturupplevelser

Det finns mycket att jobba på när det gäller samisk äldrevård. Det var alla närmare 50 deltagare överens om, när den första samiska äldreomsorgskonferensen i Sverige hölls i Arjeplog.

Mat, fika och att bygga upp samiska miljöer var ett av de förslag som Kristina Alexandersson och hennes grupp föreslog för att samiska äldre ska få det bättre. Och mat var genomgående diskussionsämne under de två dagarna i Arjeplog där tongångarna var både kritiska och framåtsyftande när samer i vårdbranschen träffades.

- Här är det bra att höra hur det är idag i vardagen. Det är mycket frustration när vi träffas och vi får lätta på trycket. Grunden skapas till att hitta vägar att få till en bättre omsorg till de äldre, säger deltagaren Max Mackhé.

Max jobbar idag i Kautokeino som sjuksköterska och han ser fördelar med att åldras i Kautokeino i Finnmark jämfört med i Sverige.

- Där finns ett kvoteringssystem för dem som är samer, att de ska få samisk äldreomsorg. Och även vi som arbetar får 30 000 norska kronor extra per år om vi använder samiska i vården, säger Max Mackhé.

Men han var liksom många andra förvånad över att det är så stora skillnader i hur det fungerar i de svenska förvaltningskommunerna idag. Och att det i Kiruna, Gällivare och Jokkmokk inte kommit längre när det handlar om att ge samisk äldreomsorg. Att det många gånger är upp till de samiska anställda att ta initiativ. Att direktiven inte kommer från chefer i organisationen, medan de i kommuner som Sorsele och Arjeplog kommit längre i att organisera arbetet.

Arjeplogs kommuns socialchef, Robert Cortinovis, som var en av de få chefer på plats i Arjeplog berättar att läget i kommunen är ganska bra. Att de har olika aktiviteter för äldre som bland annat caféstunder, bildvisningar och unga som möter äldre. Man har även i kommunen satsat på samisk mat, som renkok och blodpalt, för alla medborgare.

Lennart Rohdin som utrett den nationella minoritetspolitiken fanns på plats och berättade om sitt förslag till att stärka den nationella minoritetspolitiken. Det handlar bland annat om att lagen om nationella minoriteter ska in i socialtjänstlagen och skollagen vilket skulle ge kommunerna mer skyldigheter när det kommer till de samiska vårdtagarna, bland annat.

Om Rohdins förslag antas blir det tydligare att förvaltningskommunerna för bland annat samiskan och samer, måste ta ett större ansvar.

- Många har inte förstått att vi går in i skarpt läge, säger Robert Cortinovis.

- Det vi måste göra om förslaget träder i kraft i januari 2019, som det är planerat, är att informera till alla. Söker man om boende måste biståndshandläggaren informera om rättigheterna och möjligheterna kring samisk äldreomsorg och också erbjuda det.

På mötet kom det upp flera förslag om hur man direkt gör det bättre för dagens samer som behöver vård antingen i hemtjänsten eller på boenden. Samisk vikariepool, göra matsatsningar, kartläggningar av personal, fråga om samisk kompetens innan kommuner anställer, informera de äldre innan de blir för gamla. Men också att det ska visa sig i lönekuvertet om man besitter samisk kompetens och att de samiska behoven ska vara med redan vid budgetarbetet.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista