Samerådets Jannie Staffansson i Katowice.
1 av 2
Samerådets Jannie Staffansson i Katowice. Foto: Anna Sunna, Sameradion & SVT Sápmi
Jannie Staffansson efter urfolkscaucuset, där dagens plan och möten gås igenom.
2 av 2
Jannie Staffansson efter urfolkscaucuset, där dagens plan och möten gås igenom. Foto: Mikaela Sjöstedt, Sameradion & SVT Sápmi
Klimatet & Framtiden

Urfolksplattformen – en milstolpe menar Samerådet

11 min

Urfolksplattformen i FN:s klimatarbete kan hjälpa till att stärka samiska rättigheter - både internationellt och nationellt, menar Samerådets Jannie Staffansson

– När jag i de här forumen berättar om situationen i Sápmi så blir EU-länderna väldigt upprörda och förvånade och säger men herregud, om inte ens de nordiska länderna kan tillvarata rättigheterna om urfolk och mänskliga rättigheter vem ska då göra det.

Jannie Staffansson som är rådgivare i miljö-och klimatfrågor i Samerådet, har länge jobbat för samiska frågor internationellt. Efter flera år i Arktiska rådet är det FN:s klimatarbete som de senaste åren varit hennes fokus. Här har hon en samordnande roll för de samer som deltar men även en central position i urfolkens internationella klimatsamarbetesorgan, IIPFCC, International Indigenous Peoples Forum on Climate Change.

--Jag ser att Sverige, Norge och Finland gärna framhäver sig som kämpare för klimatet, kämpare för grönt och kämpare för mänskliga rättigheter. Det vet ju vi i Sápmi att de inte är. Så våra historier här kan verkligen trycka på den politiska villigheten i de länder vi lever i.

Viktigaste arenan för urfolkens klimatarbete

I plattformen finns både representanter från stater, urfolk och lokalsamhället. De kommer att vara organiserade under SBSTA, det vetenskapliga och teknologisk rådgivande underorganet i FN:s klimatarbete. Framöver blir troligen plattformens årliga möten en viktigare arena för urfolken än det stora klimatmötet.

Det officiella namnet är plattformen för urfolk och lokalsamhällen. Just nu är det ett stort frågetecken vilka lokalsamhällena är. Hos urfolken finns det farhågor att det kan komma in grupper vars frågor i själva verket företräds av staterna.

--Det blir spännande att se vilka som dyker upp, vilka som identifierar sig som lokala samfund. Det kommer bli en förhandling kring det och det kan bli problematiskt. Vi vet ju att det finns de stater som trycker ner sina urfolk, som inte erkänner att de har urfolk. Så det är en oro från urfolkshåll att deras rättigheter ska bli kränkta på något vis med den här plattformen.

Givande och tagande


Förhandlingarna om hur plattformen ska fungera har tagit tre år, sedan Paris-avtalet. Under vägen har urfolken varit tvungna att kompromissa.

--Vi känner ändå från urfolkshåll att vi säkrat att våra rättigheter inte slits sönder genom att man plockar ut paragrafer i FN:s urfolksdeklaration hur man vill. Även att plattformen inte ska användas som ett pådrivande verktyg för att fortsätta kränka urfolksrätter, så jag tycker att utifrån förutsättningarna gjorde vi det bra. En morot var att vi skulle få ökat deltagande och inflytande över rekommendationer och beslut.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista