Vägskylt Kyrkberget i Storuman
1 av 2
Foto: Jörgen Heikki/ Sameradion & SVT Sápmi
Kyrkberget i Storumans kommun
2 av 2
Kyrkberget i Storumans kommun. Grafik: SVT.
Lusspie/Storuman

Gruva vid Kyrkberget blir fråga för regeringen

1:26 min

För en månad sedan fick bolaget Tertiary Gold nej till att starta en gruva vid Kyrkberget, Storuman. Men nu överklagar företaget beslutet till regeringen.

Det var i början på januari som Bergsstaten avstyrkte en ansökan om en bearbetningskoncession för en flusspatsgruva vid Kyrkberget, tre mil nordväst om Storuman.

Bergsstaten bedömer att både malmkvalité och tillgång är så pass goda att det går att få lönsamhet i en gruva – området är inte heller detaljplanelagt eller förenat med några områdesbestämmelser.

En planerad gruva påverkar inte heller några Natura 2000-skyddade områden.

Hotar renskötseln

Den berörda samebyn Ubmeje har dock under processens gång fört fram att en gruvetablering skulle konkurrera ut renskötseln i området. 

Samebyn har endast en fungerande flyttled kvar och den sträcker sig genom det planerade dagbrottet och andra riksintresseklassade områden för rennäringen kommer direkt att beröras av sand- och klarningsmagasin för gruvan.

Länsstyrelsen har gjort samma bedömning som samebyn och Bergsstaten har också kommit fram till att en gruva skulle innebära en stor olägenhet för renskötseln och den 10 januari avstyrkte myndigheten bolagets ansökan om bearbetningskoncession.

Efter en samlad bedömning finner bergmästaren att vad som har framkommit i ärendet visar att samexistens mellan Samebyns bedrivande av rennäring i området och Bolagets planerade verksamhet inte är möjlig. Bolagets ansökan om bearbetningskoncession för området Kyrkberget K nr I ska därmed avslås.

Nu har Tertiary gold överklagat Bergsstatens beslut så nu är det regeringen som slutligen ska pröva företagets ansökan.

Bolaget vill inte svara på några frågor från media i dagsläget.

Fakta flusspat


Flusspat, eller fluorit, används i tillverkning av fluorvätesyra som är en mycket starkt frätande och giftig syra som kan lösa upp glas. Fluorvätesyra används bland annat i rening av aluminium och uran och etsning av glas och kisel, men även vid framställning av teflon och freoner. Flusspat har även stora användningsområden inom stål- och aluminiumframställning.

Den största producenten av flusspat är Kina, med över hälften av världsproduktionen år 2010. Mexiko kommer efter med 18 procent, följd av Mongoliet, Ryssland och Sydafrika. EU stod år 2010 för tre procent av världsproduktionen, med brytning i Spanien, Tyskland och Storbritannien. Efterfrågan på flusspat, främst i form av fluorvätesyra, ser ut att öka de närmaste tio åren. På grund av efterfrågan och den kontrollerade exporten i Kina så räknas flusspat till EUs lista av kritiska material. 

Källa: SGU.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista