Samisk urfolkskunskap lade grunden till nordiskt friluftsliv enligt ny bok

3:17 min

De nordiska polarforskarna har stått som förebild när friluftslivet har utvecklats i Norden – men polarforskarna hade oumbärlig hjälp av samiska urfolkskunskaper. Det hävdar danske Henrik Warburg i en ny bok.

Under fredagen släpper Henrik Warburg från Helsingör boken Friluftsliv utspringer af samisk urfolkskundskap. Boken berättar bland annat om de tre världsberömda polarforskarna Adolf Erik Nordenskiöld, Fridtjof Nansen och Knud Rasmussen.

Framförallt Nansen anses vara central för hur det nordiska friluftslivet har utvecklats – men alla tre polarfararna hade i det närmaste oumbärlig hjälp av framförallt sina samiska vägvisare, det säger författaren Henrik Warburg.

-Både Nansen och Rasmussen använde sig av den samiska urfolkskunskapen. Kläder, skidor och hur man orienterar sig på fjället, säger Warburg.

Samer visade vägen över Grönland 

Först ut av de tre nordiska polarfararna var finlandssvensken Adolf Erik Nordenskiöld, som 1883 gjorde sin Grönlandsexpedition för att utforska den grönländska kontinenten.

I expeditionen ingick även jokkmokksamerna Pavva-Lasse Tuorda och Anders Pavvasson Rassa, som under expeditionen bland annat gjorde en skidtur om 46 mil på 57 timmar.

Detta gav sedan upphov till Nordenskiöldsloppet på skidor mellan Jokkmokk och Kvikkjokk.

Några år senare gjorde norska nationalikonen Fridtjof Nansen en liknande expedition på Grönland och då ingick bland annat samerna Samuel Balto och Ole Nilsen Ravna i gruppen. (Lyssna mer:)

-Nansen skulle aldrig ha lyckats korsa Grönland utan Balto och Ravna, det är helt säkert. De påpekade bland annat att de var för tungt lastade, säger Warburg.

Rasmussen fick sina idéer i Sápmi

Dansk-grönländske Knud Rasmussen gjorde sin första lapplandsresa 1901 och kom via flera samiska familjer i kontakt med den samiska kulturen och deras traditionella kunskaper.

Detta hade enligt Henrik Warburg stor betydelse för Rasmussens många expeditioner på Grönland,.

-Han åkte upp och blev en del av det samiska livet och upptäckte friluftslivet, även om han inte visste om det. Han fick alla sina idéer till sina expeditioner när han satt i lugn och ro med samer och drack kaffe och pratade, säger Warburg.

Knud Rasmussen skickades bland annat till Grönland för att undersöka möjligheterna till tamrenskötsel på kontinenten och till detta uppdrag tog han hjälp av Nansens tidigare vägvisare Ole Nilsen Ravna samt Isak Klemmentsen.

Expeditionen hittade goda betesmarker för renarna men projektet blev inte klart innan Rasmussen gick. Däremot slutfördes projeket av grönländaren Jens Rosing, som åkte till samer i nordnorge och lärde sig renskötsel.

Inget erkännande 

Nils Faarlund är en friluftsikon i Norge och den som förde in ämnet i den akademiska världen på 60-talet. Faarlund har inspirerats mycket av Fridtjof Nansens tal 1922 till norska skolungdomar om friluftsliv.

Men enligt Henrik Warburg är det de samiska urfolkskunskaperna om hur man överlever i naturen som är grunden till nordiskt friluftsliv – men detta har inte fått något erkännande.

-Nansen inspirerades mycket av samer men han erkände aldrig det. Det var en del av förnorskningspolitiken. Samerna har aldrig fått något erkännande för att de lagt grunden för det moderna friluftslivet, det är därför jag skriver den här boken, säger Henrik Warburg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista