Bara hälften av ansökningar om skyddsjakt beviljades

2:59 min

Förra året blev bara hälften av alla ansökningar om skyddsjakt i Norrbottens län beviljade. Något som är problematiskt, enligt Jenny Wik Karlsson, jurist på Svenska samernas riskförbund.

- Jag tycker det speglar vad våra medlemmar uttrycker framför allt i Norrbotten men även i hela Sápmi: att det är svårt att få skyddsjakt. Så det är klart det är ett problem, det är ett jättestort problem, säger Wik Karlsson. 

Om till exempel björnar skadar renkalvar, eller om gäss äter stora mängder säd på åkrar, går det att ansöka om skyddsjakt hos länsstyrelsen för att förhindra att ytterligare skador uppstår. Detta går även att göra preventivt, om det finns misstanke om att skador kan uppstå.

Inom rennäringen är rovdjur stora problem för renskötarna och skyddsjakt är därför ett sätt att minska skadorna på renhjorden - men nya siffror visar att bara hälften av alla ansökningar om skyddsjakt från samebyar beviljats i Norrbotten förra året - 19 av 39 ansökningar. I Jämtland beviljades 30 av 44 ansökningar, och i Västbotten beviljades skyddsjakt på en av de tre ansökningar som inkommit.

Anna Danell är rovdjurshandläggare i Norrbotten. Hon berättar att skyddsjakt ges bara då det inte finns annan lösning för att förhindra att djur orsakar skador, samt om länsstyrelsen anser att djurarten inte hotas att dö ut. 

- Ibland får vi ju in ansökningar som inte är tillräckligt väl underbyggda. Vi kan få in ansökningar som kommer in i ett väldigt tidigt stadium där vi inte kan påvisa att det är en fortsatt risk för allvarlig skada, säger hon. 

Jenny Wik Karlsson, jurist på SSR, menar att det främst är politiken som har misslyckats att få ner antalet rovdjursdödade renar. Skyddsjakt är det verktyg som renägarna har kvar för att skydda sina djur. 

 - Vi är vid någon sista anhalt redan nu och det handlar mycket om att politiken kopplat till det här; att vi inte har fått bukt med en förvaltning som funkar och att vi faktiskt förlorar så mycket renar till rovdjur fast vi har av riksdagen antagna mål.

Men kan det inte vara så att man anmäler för mycket, och det är därför man får avslag?

- Nej jag skulle faktiskt säga att det är tvärtom. Man ansöker inte om så många som man skulle vilja för man känner att det inte är lönt, och istället står i den här frustrationen och ser sina renar bli uppätna, skadade och rivna. Så jag skulle nog istället säga tvärtom, säger Jenny Wik Karlsson. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista