Is förändrar livsförutsättningar för Arktis urfolk

När jägaren Patrick Iyatunguk i Alaska ser ut över Tjukterhavets isfria kust stärks han i sin övertygelse att allting håller på att förändras. På samma breddgrad utanför Jokkmokk sparkar Anna-Kajsa Aira i marken, det är hårt. Efter flera blidor har snön frusit till is och renarna kommer inte åt den viktiga laven.

På söndag 5 maj kl.19.00 kan du se vår dokumentär Öppet Hav – fruset land, Amas Ilmmit, på SVT2 och SVT Play.

Det är den tiden på morgonen när allting skiftar i blått. Ännu är det stilla i Shishmaref eller Kigiqtaq som byn heter på Inupiaq. Byn ligger på en liten barriär-ö i södra Tjuktjerhavet strax norr om Berings sund. Ett upplyst fönster här och där skvallrar om att i alla fall några av de sexhundra personerna i byn börjar vakna.

Sexåriga Clay som nyss blivit väckt får mysa lite till i soffan hos pappa Patrick innan det är dags att skynda till skolan. Han är på barns vis och med föräldrarnas omsorg ännu högst omedveten om att han och två-åriga systern Annsoph bor på en av de platser i världen som tydligast påverkas av klimatförändringarna och där den globala uppvärmningen omformar det landskap människorna är vana vid.

- Med tanke på vad som händer nu så tror jag att när de är i min ålder kommer de använda båt året om. Jag tror inte vintern kommer finnas längre. Det blir en utmaning för dem eftersom vi jagar på vintern, säger pappa Patrick Iyatunguk.

Isutbredningen lägst på 40 år 

Förra året lade sig isen i Kigiqtaq inte förrän efter jul. I år bröt kraftiga sydvindar sönder istäcket under en natt i slutet av januari och en hög packisvall bildades längs stranden. Folket här i Kigiqtaq har aldrig någonsin sett en packisvall så nära land, den bildar en vit hög mur som skymmer det öppna havet.

- Det är helt galet att ha öppet vatten mitt i vintern och all den här varma luften som kommer in varje månad, bara en tunn isskorpa bildas på havsytan och den försvinner ganska snabbt, säger Patrick.

Det här är andra vintersäsongen i rad som istäcket minskar i Berings hav, Berings sund och södra Tjukterhavet mellan Nord Amerika och Asien. Isen lade sig två veckor senare än genomsnittet. Sedan satellitmätningarna började 1978 har istäcket minskat med tio dagar varje tioårsperiod och isen har inte heller täckt så liten del av havet som i år. Enligt forskare på Fairbanks universitet beror det minskade istäcket på att havsvattnet är varmare än normalt och att de sydliga vindarna som slår sönder isen är starkare än vanligt, likadant som förra vintern.
 

Färre kyliga dagar i Jokkmokk

På samma breddgrad, i Sápmi leder klimatförändringarna till att det bildas is där det inte borde vara det.

Vintertemperaturobservationerna i Jokkmokks-området de senaste 50 åren visar att det numera inte längre är lika kalla vintrar som förut. Det här ställer till problem för renskötarna.

Anna-Kajsa Airas vintergrupp har under tre månaders tid varit tvungen att vara ute varenda dag med renarna. Deras renar, liksom många andras, har inte hittat tillräckligt med bete för att ha ro att stanna på en plats. Vi träffar Anna-Kajsa under några februaridagar.

- Här har väldigt mycket skog avverkats. Då finns inget bete, ingen hänglav och inga träd. När de har tagit de träd de ska, så markbereder de. Om det var bete här tidigare, finns inget kvar för renarna att beta nu.

Att temperaturen snabbt och ofta växlar leder till att snön tinar när det är varmt och när det blir kallt igen bildas en isskorpa i snön som renarna inte kan gräva sig igenom för att komma åt betet.

- Det är svårt att hålla kvar renarna här. De vill bara gå men då hamnar de i andra vintergrupper. Så det är mycket att göra.

Isbrist hotar självförsörjningen 

De flesta i Kigiqtaq är Inupiaqer. De försörjer sig på det naturen ger. Jakt på caribou, fågel och säl samt fiske året om och bärplockning på sommaren är viktiga för hushållningen. Säljakten kanske är viktigast, allt som sälen ger tas tillvara - kött, inälvor, säljolja och så skinnet. Holly slöjdar ofta till försäljning och både barnen och Patrick kan värma sig med sälskinnsmössor och handskar. Men att sy till sig själv hinns inte lika ofta med, säger hon skrattande och lite ursäktande när hon drar på sig sin egensydda välanvända parkas med vargskinnsfoder i kragen.

- Jag är orolig för hur våren ska vara ifall inte isen håller sig hela vintern. Det gör det mer riskabelt för oss att jaga oogruk, storsäl. När Patrick åker ut ber jag att det ska gå bra och att han ska komma hem helskinnad, säger Holly Nayokpuk.

Framtidstro 

Trots att både Patrik och Holly oroar sig mycket för hur klimatförändringarna rubbar förutsättningarna för deras liv på ön i Tjuktjerhavet känner de förtröstan inför barnens framtid.

- Vi båda älskar vårt liv och vi lär oss fortfarande. Förhoppningsvis kan vi föra över det till våra barn, precis på samma sätt som mina föräldrar lärde mig, säger Holly.

- Jag tror att de har en framtid, fast den ser annorlunda ut. De behöver lära sig nya saker att se upp för och anpassa sig till det. Jag är säker på att ingenting kommer att stoppa dem, säger Patrik.

Anna-Kajsa Aira berättar om vakna nätter då hon grubblar över läget i renskogen, men kärleken till renen och den samiska kulturen är en stark drivkraft.

- Jag skulle aldrig vilja sluta med det här. Jag hoppas så klart att det här levnadssättet finns kvar. Att vi klarar av att arbeta med renar. Att det finns en framtid för oss.

Se vår dokumentär Öppet Hav – fruset land, Amas Ilmmit på söndag 5 maj kl.19.00 på SVT2 och SVT Play.

Se programserien Nya Vädrets Offer - från år 2009 där SVT Sápmi träffade urfolk i Arktisk på SVT Play.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista