Stuehkie/Stockholm

Han föreslår torg i huvudstaden till Elsa Laulas minne

1:59 min

Historikern Peter Ericson föreslår att Elsa Laula får ett torg uppkallat efter sig i huvudstaden. Torget borde ligga i de gamla Klarakvarteren i centrala Stockholm.

I början på 1900-talet var den samiska pionjären Elsa Laula en flitig besökare i Stockholm. Här utbildade hon sig till barnmorska, samtidigt som hon agiterade politiskt för samernas sak.

Historikern Peter Ericson, som arrangerar samiska stadsvandringar i Stockholm, föreslår nu därför ett Elsa Laula-torg i de gamla Klarakvarteren, där Elsa Laula huserade under sina Stockholmsvistelser.

- Jag tänker mig en bänk och en informationsbod där man informerar om samernas historia och rättigheter, säger Peter Ericson.

Centrala samiska kvarter

Klarakvarteren, ett stenkast från Centralstationen, var alltså navet när samernas organisering började ta form med Elsa Laula som en av de drivande krafterna.

Det var här planerna drogs upp när den första samiska organisationen, Lapparnas centralförbund bildades på Skansen 1904.

- De hade sitt kansli här i Klarakvarteren. Det var väldigt mycket aktivitet här alltmedan hon gick sin barnmorskeutbildning, säger Ericson.

Förbundets främsta målsättning var att arbeta för samisk äganderätt till markerna ovanför odlingsgränsen.

I samband med det bildades också den första tidningen, Lapparnes egna tidning, med Torkel Tomasson som chefredaktör och ansvarig utgivare.

- De hade sin redaktion här och Elsas skrift Inför liv eller död färdigställdes här, säger Ericson.

I samma veva grundades också flera lokala sameföreningar i både Jämtland och Västerbotten.

Rörelsen dog ut

Men både Lapparnas centralförbund och Lapparnes egna tidning blev kortlivade – organisationen lades ner efter årsmötet 1905 och tidningen överlevde endast fem nummer.

Inte heller de lokala sameföreningarna blev särskild långlivade och somnade in, med undantag för Fatmomakke sameförening som är verksamt än idag.

Bristande ekonomiska resurser har pekats ut som huvudorsaken till att de första samiska organisationssträvandena rann ut i sanden. Men Peter Ericson lyfter fram andra aspekter också:

- Man motarbetades kraftigt av myndigheterna och Elsa förföljdes närmast av länspotentater.

Andra kvinnliga pionjärer

Peter Ericson berättar i sina stadsvandringar även om två andra tidiga samiska kvinnliga pionjärer som reste till Stockholm för att föra samernas talan.

Det handlar dels om Margareta som i slutet på 1300-talet och början på 1400-talet besökte både Uppsala och Sankta Clara kloster här vid nuvarande Klara kyrka i Stockholm för att förmå kyrkan att skicka missionärer till Sápmi.

När Margareta kom till Stockholm stod klostret på toppen av sin makt, bland annat via kungliga markdonationer och kungligt beskydd.

Några hundra år senare, under vintern 1864, åkte Maria Magdalena Mathsdotter skidor från hemtrakterna i Västerbotten till huvudstaden där hon bland annat träffade kung Karl XV.

Hennes mission var att få till en bättre skolgång för samiska barn – ett budskap hon upprepade vid ett andra besök i Stockholm 1866.

- Det är starka kvinnor som står upp för det de tror på. Samlingsgestalter som varit betydelsefulla för samisk historia.

Peter Ericsons samiska stadsvandringar återkommer i augusti i samarbete med ett studieförbund i Stockholm

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet: