Kompakt motstånd mot norska regeringens förslag

Regeringen i Norge har lagt fram ett förslag till Stortinget om ändringar i rennäringslagen, bland annat om obligatorisk individmärkning av ren. Beslutet ska tas nu på torsdag av Stortinget i Norge men har stött på stort motstånd både från Sametinget och norske samers landsförbund, NRL.

Ellinor Marita Jåma, NRL:s ordförande, säger till NRK Sápmi att Stortinget inte har tillräckligt god kunskap för att ta ett sådant viktigt beslut.

- Vi vill inte ha det här systemet. Stortinget kommer att ta beslut som de inte anar vilka konsekvenser det blir av, säger Jåma.

Anledningen till att regeringen i Norge vill införa obligatorisk individmärkning av ren är att man anser att det finns ett behov av att stärka kontrollen av betesresurserna. Man förväntar sig att individ-märkning ska bidra till mer exakta och mindre resurskrävande renräkningar, både för förvaltningen och näringen själv. Regeringen menar vidare att individmärkning ska kunna möjliggöra ett mer inriktat avelsarbete och enklare slaktrapportering och också dokumentering av renförluster till rovdjur.

Förslaget gick ut på remiss till 116 remissinstanser varav 86 svarade. Av dessa var sju stycken positiva till förslaget, bland andra Veterinärinstitutet och Mattilsynet. Veterinärinstitutet skriver i remissvaret att individmärkning av ren kan vara en fördel för renarnas hälsosituation då man kan följa upp djuren individuellt. Mattilsynet säger sig vara mycket oroad av det höga renförlusterna och menar att åtgärder är nödvändiga för att hindra renförluster både av direkt svält men också indirekt av svaga renar till rovdjuren.

Från rennäring- och samiskt håll låter det annorlunda. Sametinget i Norge är liksom norske samers landsförbund, NRL, ytterst kritisk till förslaget och har under flera konsultationer lyft fram problematiken med individmärkning. Sametinget säger i sitt remissvar och även under konsultationerna med Landbruks- og matdepartementet att det traditionella renmärket är en av de kulturella grundelementen i samisk renskötsel och Sametinget kan inte gå med på ändringar som sviker det traditionella märkessystemet. Sametinget menar också att systemet inte är tillräckligt utrett och testat och man understryker att kostnaderna vid en eventuell individmärkning inte ska falla på den enskilda renägaren eller finansieras genom renskötselavtalen. Landbruks- og matdepartementet menar att individmärkningen inte ska ersätta den traditionella märkningen och att en infasning kan införas på frivillig basis med syfte att inhämta erfarenheter av hur en obligatorisk märkning kan ske.

NRL har vid flera tillfällen framfört att en ordentlig revision av rennäringslagen måste genomföras, då man från NRL:s sida menar att dagens rennäringslag inte ligger inom ramen för de folkrättsliga principerna som staten Norge är förpliktad att efterleva. NRL säger liksom Sametinget att man inte under några omständigheter kommer att gå med på ett system som innebär tvång och strider mot de kulturella aspekterna inom näringen. NRL svarar också i remissen att man har inhämtat erfarenheter från renbetesdistrikt där man provat individmärkning och att det visar att det är extra arbete, är kostnadskrävande och står inte i proportion till nyttan. Förslaget har, enligt NRL, väckt starka reaktioner inom rennäringen, bland annat för att departementet inte har synliggjort vilket värde eller konsekvenser ett sådant system det skulle få för rennäringen.

Samernas Riksförbunds ordförande Åsa Larsson Blind har följt frågan i Norge och tycker det är anmärkningsvärt att regeringen i Norge driver igenom förslag som möter ett så stort kompakt motstånd. Hon menar att ska man göra förändringar i förvaltningen av renskötseln så bör det komma utifrån ett behov uttryckligen från näringen själv men det här förslaget kommer uppifrån.

- Jag tycker det är anmärkningsvärt att man går vidare med någonting som så tydligt från samiskt håll, från renskötselns sida, säger att man inte vill ha.

Tror du att obligatorisk individmärkning skulle kunna föras över till renskötseln i Sverige?

- Vi har inte sett några signaler på det och det finns inga sådana diskussioner nu, så jag anser att man inte på svensk sida behöver vara orolig för något sådant. Det som skulle kunna vara lite liknande är just den okunskap som finns om de inre strukturerna och förutsättningarna för renskötseln och att man gärna tar genvägar i att kontrollera och bygga system som från myndighetshåll anses mera rationella istället för att bygga på renskötselns egna system, säger Åsa Larsson Blind.

Ärendet ska behandlas av Stortinget två gånger och imorgon torsdag behandlas den första gången.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista