Renar som motvikt till förbuskning – forskningen utvidgas

En tydlig effekt av klimatförändringarna är förbuskningen av Arktis. En motvikt till den utvecklingen är betande djur. Något som renskötare länge sett, och som forskare från Umeå universitet nu kommer titta mer på.

Johan Olofsson, forskare vid Umeå universitet, har forskat över tjugo år i Abisko. I forskningsprojekt har de kommit fram till att betande djur kan hejda förbuskningen av fjällområdena i Skandinavien. Han visar hur det ser ut i hägn dit renar, lämlar och sorkar inte har tagit sig in.

– Det vi framför allt ser här när vi tittar i hägnen när det gäller trädetablering är att när vi utestänger renarna så lyckas träd etablera sig bättre.

Doktoranden Elin Lindén kommer nu att utöka det här arbetet och titta hur det ser ut över hela Arktis. De är snart på väg till Grönland och Kanada.

– En av de mest uppmärksammade förändringarna vi ser på jorden på grund av klimatförändringarna är att vi ser att Arktis blir grönare och håller på att växa igen. Då är frågan hur stor roll renar och andra betande djur spelar som motvikt, säger Johan Olofsson utanför ett hägn i Abiskofjällen.

Hägn där forskare har odlat växter i och utanför för att se hur betande djur påverkar, finns över hela Arktis. I Skandinavien sattes många upp efter en stor diskussion på 90-talet kring eventuellt överbete.

Finns det risk att det betas för mycket?

– Nej, inte direkt. Det vi ser i alla våra studier är att även med det allra hårdaste bete vi har så gynnas artrikedomen i fjällen, fler arter av växter växer i fjällen och framförallt gynnas de speciella fjällväxterna som ofta är små och konkurrenssvaga, säger Olofsson.

Johan Máhte Turi har rest över hela Arktis för renskötarorganisationer och forskningsprojekt. Han var med och grundade världsorganisationen för renskötare. Han har sett samma utveckling som den som forskarna nu undersöker.

– Efter att i trettio år hört att det är för mycket renar hör man nu från forskare att det är för lite renar. Och det ser vi ju, att där de betar kan de hålla tillbaka växtligheten.

Hur ser det ut här och i övriga Arktis?

– Det har blivit täta skogar där det inte tidigare varit det. Det ser ut på samma sätt över hela Arktis men jag tror det är värre här i Sápmi, då de kallare områdena har haft en annan utgångspunkt, säger Johan Máhte Turi, renskötare och Arktiskännare.

Trots renarnas insatser, varken Turi eller Olofsson är jätteoptimistiska för framtiden när det gäller att behålla Arktis fjäll- och tundraområden som de är i dag.

– Det växer så fort nu. Permafrosten smälter snabbt i fjällen. Det leder till mer vatten i markerna, så träden växer. Mot det är det svårt att göra något, säger Johan Máhte Turi.

– Om vi inte rejält minskar på utsläppen av växthusgaser och det blir så pass mycket varmare som prognoserna säger så kommer det ju oundvikligen förr eller senare att växa igen. Och mycket av det som vi ser som fjällvärld idag kommer att försvinna, säger Johan Olofsson.

Se också hur forskaren Johan Olofsson möts av att älgar härjat i ett av forskningshägnen i Abisko.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista