Sametinget: Fler manliga sökanden är orsaken till att män fått fler startstöd

71-14. Så fördelades startstöden till männens fördel. - Största anledningen är att det är färre kvinnor som söker, säger Ingela Nilsson på Sametinget.

Se videoklippet i artikeln.

Sametinget har delat ut startstöd till renskötare mellan åren 2007-2019.  230 ansökningar har inkommit de åren. 180 ansökningar har skickats in av män. 50 ansökningar skickades in av kvinnor.

71 manliga sökanden har fått stödet och 14 kvinnor.

- Största anledningen är att det är färre kvinnor som söker, säger Ingela Nilsson som är chef på Näringsavdelningen på Sametinget.

Men även procentuellt sett är männen vinnare. 39 procent av de manliga ansökningarna beviljades stödet på 250 000 kronor. Samma siffra för kvinnorna är 28 procent.

- I vår handlingsplan står att kvinnor ska prioriteras men om det är två som söker stödet och har samma ansökningspoäng. Då kan vi prioritera en kvinna, annars inte, säger Ingela Nilsson.

Den här programperioden, från 2014 till idag, har Sametinget poängsatt ansökningarna, som utgår från urvalskriterier som de sökanden får reda på. Utifrån det har Sametinget valt ut dem som ska få stödet. Och Ingela Nilsson säger att det inte spelar någon roll om sökanden är man eller kvinna.

- Vi ger stöd utifrån det regelverk som finns och de urvalskriterier som finns, så det kan vi inte göra någonting åt. Vi får inte göra urvalskriterier som inte är könsneutrala. Det är också ett led i jämställdhetsarbetet.

- Utan här handlar det mer om tradition och hur mycket man pushar tjejer att söka och hur mycket stöd man får som tjej. Men det löser inte Sametinget. För någon större jämställdhet är det inte. Men det är en inre fråga för samebyarna, säger Ingela Nilsson.

Pengarna för startstöd är för tillfället slut och Sametinget vet inte om nya EU-pengar kommer att ges till liknande satsning från och med nästa år, då en ny programperiod startar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet: