Julevu/Luleå

Björsbyn - bondebyn med kustsamer i utkanten

Folkminnen har bidragit i historieforskaren Lars Elenius jakt på kustsamernas historia. Tack vare en dagsboksanteckning är nu även "Gammelåkerslappen" i Björsbyn ihågkommen.

Följ med till platsen där "Gammelåkerslappen" bodde i videoklippet!

En av de anonyma kustsamer som Lars Elenius "hittat" under arbetes gång är en same som bodde i utkanten av Björsbyn, någon gång under 1800-talet. Hans riktiga namn förblir okänt, men i bygden är han dock känd som "Gammelåkerslappen". Man tror att han var en av de samer, som trots statligt förbud, tog sig till kustområdet för att jobba.

- “Gammelåkerslappen” i Björsbyn beställde en kittel av en hantverkare i byn. Och det är ju tack vare den jag har intervjuat som den uppgiften kom fram. Tack vare att han kom ihåg den här formuleringen i en dagbok så vet vi det att det bodde en där, vid gammelåkern i Björsbyn, säger Elenius.

Och den som bidrog med minnet är bybon Birger Sundström. Förutom ett så kallat "lappgärda" i närheten av byn och en stig som med sitt lokala namn vittnar om samisk närvaro, så finns en stengrund från en stuga en bit in i skogen från Björsbyn.
- Jag förmodar att han bodde här i en timmerstuga. Jag är ganska säker på att han försörjde sig genom att ta dagsverken inne i byn, säger Birger Sundström.

För Birger Sundström är de nya upptäckterna av kustsamerna intressanta. Och han är överraskad av de nya upptäckterna. 
- Om man säger samer för mig, det är Överkalix och uppåt.

Men här i Luleå då?
- Nej, det har jag aldrig nåtts av något sådant, säger Birger Sundström.

"Gammelåkerslappen" är ett exempel på hur kustlandet präglats av samiska bofasta genom tiderna. Och det var öden som hans som var vanliga för ett par hundra år sedan.
Antingen hade man tjänst hos bönder, ägnade sig åt hantverk, man tiggde under dåliga tider eller så bodde man i utkanten av byarna.
Tidigare har den samiska närvaron vid Norrbottens kustområde varit höljd i dunkel men genom att söka har Lars Elenius som är historieprofessor, funnit många och tydliga bevis.

Varför tror du att det här inte har varit känt tidigare?
- Man brukar prata om metodologisk nationalism bland historiker. Det betyder att man har ett sätt att tänka som utgår från nationalstaten och att den är svensk. Det är nationalismen på 1800-talet som skapade den här föreställningen om ett språk, en kultur och ett territorium - nationalstaten - och det var svenskt. Under senare delen utav 1900-talet började minoriteterna att återerövra sina kulturer. De har legat där hela tiden men det har legat "ett svenskt täcke" över allt, säger Lars Elenius.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet: