Liksjoe/Likssjuo/Lycksele

Återbegravningen - en historisk händelse

Efter att ha grävts upp ur sina gravar somrarna 1950 och 1951 är det nu dags för 25 samiska individer att få återvända till sin viloplats på Gammplatsen i Lycksele.

I artikeln finns video och arkivinslag från tidigare återbegravningar.

Mikael Jakobsson, ordförande för Lycksele sameförening, är en av dem som kämpat för att få till en repatriering ända sedan kranierna kom till Västerbottens museum 2013.

- Jag är inte ett dugg religiös men jag känner mig glad över att de får komma tillbaka. Mest troligt är någon av dem mina förfäder, därför känns det jättebra, säger Mikael Jakobsson.

På fredag, den 9 augusti, på Urfolkens dag sker ett återbördande av 25 kranier som grävts upp ur sina viloplatser på gammplatsen i Lycksele. Flera olika aktörer samarbetar, förutom Lycksele sameförening också Svenska kyrkan, Sametinget, Västerbottens museum och Lycksele kommun.

Den gamla begravningsplatsen, gammplatsen, användes under 1600- och 1700-talen, dit samerna i områdena kring Vindelälven, Umeälven och till viss del även Ångermanälven var skyldiga att begrava sina döda. Under två somrar i rad, 1950 och 1951 gjordes arkeologiska utgrävningar och de mänskliga kvarlevorna som grävdes upp skickades till historiska museet för forskning. 2013 kom kvarlevorna till Västerbottens museum i Umeå, museet tog kontakt med Lycksele sameförening och sen dess har en process om återbördande varit igång.

- I början tänkte jag att det är väl enkelt att återbörda kvarlevor till en kyrkogård men eftersom det finns så många lagar att ta hänsyn, som att det nu är fornlämningslagen och inte begravningslagen som gäller, har arbetet stundtals varit jobbigt, säger Mikael Jakobsson.

Ingrid Inga, ordförande i Svenska kyrkans samiska råd, har under många år följt arbetet med att få tillbaka mänskliga kvarlevor som finns runtom på olika museer och institutioner. Hon säger att processen i Lycksele kan vara en god förebild för hur man ska arbeta framöver med återbördanden och menar att det är viktigt att processen kommer igång på riktigt. Ingrid Inga förväntar sig att staten tar ansvar och finansierar dem eftersom det är staten tillsammans med kyrkan som har grävt upp alla dessa gravar.

- När andra urfolk runt om i världen kräver tillbaka mänskliga kvarlevor som finns i svenska institutioner, då är staten med, håller ceremonier och skickar tillbaka dem men när det gäller samiska kvarlevor, då går det trögt. Jag tycker att det visar vad staten fortfarande anser om samerna, säger Ingrid Inga.

Ingrid Inga kommer att närvara i Lycksele under ceremonin och tycker det känns bra att dessa individer får frid och komma tillbaka dit där de blev uppgrävda men det kommer vara en dag med mycket känslor.

- Det kommer vara en tung dag, tror jag och jag hoppas verkligen att ansvarig minister är på plats för att delta, se och uppleva och förstå hur viktigt det är för samerna att samiska mänskliga kvarlevor återbördas, säger Ingrid Inga.

Titta på TV-inslagen från tidigare samiska återbegravningar från 2002 och 2011 här nedan.

Här ser du vad som händer under återbegravningsceremonin

Program för Återbördande i Försoning nionde augusti 2019 vid Gammplatsen i Lycksele.

Ceremonin inleds kl 13 och väntas avslutas kl 15.30

12.45
Uppställning med fanor och föreningsflaggor vid Gammplatsens entré.

13.00

Kortegen anländer.

13.15              
Välkommen hem. Jojk framförs av traditionsbärare och tal framförs av Roland Sjögren, kommunstyrelsens vice ordförande Lycksele kommun, Åsa Nyström, biskop Svenska kyrkan och Paulus Kuoljok, ordförande Sametinget.

 14.00              
Överlämnande till vilojord. De 25 askbärarna överlämnar kvarlevorna till jorden på den gamla begravningsplatsen. Därefter framförs tal av bland annat Historiska museet, Riksdagens kulturutskott och Australiens ambassad.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista