Större utsläpp från permafrosten än befarat

Utsläppen av växthusgaser från Sibiriens sjöar och floder kan vara dubbelt så stora när permafrosten tinar än man hittills har trott. Det framgår av nya studier som presenteras vid Umeå universitet.

Den tinande permafrosten på norra halvklotet leder till stora utsläpp av växthusgaser. Men hittills har det saknats exakta mätningar av hur de sjöar och floder som bildas påverkar utsläppens omfattning. Det är en brist i dagens klimatmodeller.

I en doktorsavhandling som snart läggs fram vid Umeå universitet, som bygger på långvariga fältstudier och noggranna mätningar i västra Sibirien, visar Svetlana Serikova att utsläppen av växthusgaser från vattendragen är betydligt större än vad forskarna hittills har räknat med.

Två gånger Sveriges utsläpp
Totalt motsvarar utsläppen av växthusgaser från vattendragen i västra Sibirien 100 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det kan jämföras med Sveriges utsläpp, som är lite drygt 50 miljoner ton.

– Tidigare uppskattningar har byggt på grövre mätningar och är därför inte helt lätta att jämföra med. Men jag skulle säga att utsläppen är åtminstone två gånger större än man tidigare har trott, säger Svetlana Serikova till TT.

Hon forskar vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet och har tillsammans med sina kolleger ägnat flera år åt att mäta utsläppen från vattenytor i olika delar av västra Sibirien med hjälp av lådliknande mätinstrument.

– Det är ett fantastiskt landskap. Men uppvärmningen blir väldigt konkret. Man ser hur det bildas nya sjöar år från år i takt med att permafrosten smälter, säger Svetlana Serikova.

Både tinad och frusen mark
Mätningarna har skett längs en 1 000 kilometer lång sträcka, med helt frusna områden i norr och tinade områden i söder. Resultaten visar att det framför allt är från floderna som utsläppen ökar när permafrosten tinar. Från sjöarna är utsläppen störst i de områden där permafrosten fortfarande är intakt. Det tycks alltså röra sig om två olika mekanismer.

– Den sammantagna bilden är att utsläppen är större än vi tidigare trodde. Men det allra viktigaste budskapet är att det krävs mer kunskap. Förhållandena påverkas snabbt och vi måste veta mer för att kunna göra tillförlitliga klimatmodeller, säger Svetlana Serikova.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista