#GirjasMotStaten

Ilska mot statens yttrande

2:37 min

Staten citerade en närmast rasistiskt syn på samerna från 1800-talet under förhandlingarna i Högsta domstolen. Det väckte starka reaktioner hos Girjas sameby.

Just nu lägger staten fram sin sakframställning i målet mot Girjas sameby angående rätten till småviltjakt och fiske i Gällivarefjällen.

Ett av avsnitten i sakframställningen handlar om regleringen av renbetet och i det sammanhanget lyfte statens advokat Hans Forssell fram arbetet med renbeteslagen 1886, som för första gången skulle formalisera samernas rätt till renbete.

I samband med förarbetet till lagen yttrade justitierådet Knut Olivecrona följande:

De folkstammar vilka icke vilja lämna nomadlivet måste med nödvändighet stanna på en lägre kulturgrad och giva vika för de mera civiliserade bofasta stammarna, innan de efter ett tynande liv utdö.

Men det här väckte starka reaktioner på Girjassidan i målet.

- Det är ganska förskräckligt. Jag förstår inte varför staten drar upp gamla nationalsocialisters uttalanden och politiska åsikter, säger Matti Blind-Berg, ordförande i Girjas sameby.

Samebyn har ännu ingen plan för hur de ska bemöta statens yttrande, men har en chans att göra det under slutpläderingarna.

- Det är fullständigt obegripligt för mig att det får plats i en domstolsförhandling år 2019. Det är häpnandsväckande och då har jag uttryckt det lindrigt, säger Blind-Berg.

Eivind Torp, Sameradions och SVT Sápmis juridiske expert, menar att det inte finns några frågetecken kring det rasistiska i Olivecronas uttalande.

- Det är ingen tvekan om att Olivecronas uttalande från 1884 har en rasistisk prägel. Han är tydlig med att en kultur och därmed ett folk, det svenska, är överordnad den samiska kulturen och folket, säger Torp.

Staten gav inte en tydlig anledning till varför de hänvisade till Olivecronas yttrande. Men Eivind Torp antar att syftet var att visa den oenighet som fanns kring 1886 års rennäringslag.

- Det är ingen nyhet, vi vet att det rådde oenighet om till exempel samernas rätt till vinterbete. Men det kan vara lite tveeggat att citera just Olivekrona om syftet var att visa oenighet kring tillkomsten av den första renbeteslagen, säger Torp.

Varför menar du det?

- Jo, Olivekrona var visserligen justitieråd och domare i Högsta domstolen, men hela vägen argumenterade han som en politiker. I sitt yttrande lyfter han inte fram vem som hade den bättre rätten utan vad han tyckte var bra för nationen i ett framåtsyftande perspektiv, säger Torp.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet: