#girjasmotstaten

Så här svarade Guovssonásti på enkäten

Dåligt förslag ge samer utanför samebyar samma jakt- och fiskerättigheter som samebymedlemmar, anser Guovssonásti.

Vad anser ditt parti om nedastående påståenden?
Markera det alternativ som stämmer bäst in med ert partis ståndpunkt. Kom gärna med egna kommentarer också.

1.
Oavsett domen i HD bör samebyarnas inflytande över jakt- och fiskerättigheterna på renbetesfjällen och ovanför odlingsgränsen stärkas jämfört med dagens situation.

Mycket bra förslag

Bra förslag

Mindre bra förslag

Dåligt förslag

Vet ej

Kommentar:
I enlighet med urfolksdeklarationen ska samerna ha ett starkare självbestämmande över mark och vatten i Sverige.

Girjasmålet visar på behovet för ändringar i lagstiftningen i den riktningen. Men vi får inte glömma att ändringarna också ska gälla på marker nedanför renbetesfjällen och odlingsgränsen. De samiska rättigheterna måste stärkas i hela Sápmi.

Arbetet med Modern Samepolitik genomförs för att vi ska få en fullgod överblick över vilka behov vi har i samhället som måste tillgodoses i framtida reformer.

2.
Oavsett domen i HD bör inflytandet för samer utanför samebyarna över jakt- och fiskerättigheterna stärkas på renbetesfjällen och ovanför odlingsgränsen jämfört med dagens situation.

Mycket bra förslag

Bra förslag

Mindre bra förslag

Dåligt förslag

Vet ej

Kommentar:

Rennäringen är en viktig del av den samiska kulturen. Förvaltningen av den samiska rätten får inte försvåra en ekonomiskt, ekologiskt och socialt bärande renskötsel inom samebyn.

Med det som grund måste det i framtiden också finnas en organisation som förvaltar den samiska rätten till land och vatten för alla samer.

Samebysystemet är en passande struktur för detta. Här har vi redan idag lokalt baserad markförvaltning kombinerat med renskötseln som täcker in hela Sápmi.

Att utforma den bästa lösningen kräver nära samråd med renskötseln, genomtänkta överväganden och bevisad genomförbarhet i faktisk samebyverksamhet. Det kräver tid och tålamod.

Genom att utvalda samebyar genomgår en försöksverksamhet med ändrad samebyorganisation får dem möjlighet att på försök omorganiseras och utöka medlemskapet och verksamheten helt utifrån varje samebys förutsättningar.

Försöksverksamheten kan möjliggöras genom att inrätta en särskild lag. Samebyarna ska få verksamhetsstöd och ekonomiskt bidrag för försöksverksamheten.

Efter genomförd försöksverksamhet görs en utvärdering som bör ligga till grund för en lagändring som möjliggör en ändrad samebyorganisation.

3.
Oavsett domen i HD bör samer utanför samebyarna ha samma rätt till jakt och fiske som dagens samebymedlemmar.

Mycket bra förslag

Bra förslag

Mindre bra förslag

Dåligt förslag

Vet ej

Kommentar:
Behovet till jakt och fiske är olika för olika individer.

Rennäringen är en viktig del av den samiska kulturen. Förvaltningen av den samiska rätten får inte försvåra en ekonomiskt, ekologiskt och socialt bärande renskötsel inom samebyn.

Med det som grund måste det i framtiden också finnas en organisation som förvaltar den samiska rätten till land och vatten för alla samer.

För att samebyn ska kunna förvalta mark och vatten på bästa sätt måste samebyn få möjlighet att fördela jakt- och fiskerättigheterna inom byn och utöva tillsyn av den rätten.

För många samer är fiske och jakt viktigt, både de som har fiske, slöjd, jakt och andra naturnäringar som huvudsaklig försörjning och de som bedriver renskötsel.

Många samer, som bor och lever i sameområdet behöver fiska med nät och jaga, både älg som småvilt, för att täcka sitt husbehov av fisk och kött. Deras rätt bör tillförsäkras genom medlemskap i samebyn.

Dock ser behovet till jakt och fiske olika ut för de enskilda medlemmarna. Detta kan ta sig uttryck i tex. vilka tider på året och på vilka platser som medlemmarna jagar och fiskar.

De som deltar i renskötseln vistas länge och på stora ytor i naturen och har därmed andra behov till jakt och fiske än tex. de som jagar endast då och då eller fiskar vid sin lokala sjö.

Med rätt lagstiftning kan en sameby ta hänsyn till de olika behoven och fördela jakt- och fiskerättigheterna inom byn så att alla medlemmar får sina behov tillgodosedda i möjligaste mån.

4.
Om Högsta domstolen ger Girjas sameby rätt så bör samebyarna få bestämmanderätten över jakt- och fiskerättigheterna på renbetesfjällen och ovanför odlingsgränsen.

Mycket bra förslag

Bra förslag

Mindre bra förslag

Dåligt förslag

Vet ej

Kommentar:

Jmf. kommentar till fråga 1:

I enlighet med urfolksdeklarationen ska samerna ha ett starkare självbestämmande över mark och vatten i Sverige. Girjasmålet visar på behovet för ändringar i lagstiftningen i den riktningen.

Men vi får inte glömma att ändringarna också ska gälla på marker nedanför renbetesfjällen och odlingsgränsen. De samiska rättigheterna måste stärkas i hela Sápmi.

Bestämmanderätt över jakt- och fiskerättigheterna innebär att samebyns verksamhet måste breddas. Förbudet för samebyar att bedriva annan verksamhet än renskötsel behöver tas bort.

Medlemmarna ska inte ha något personligt betalningsansvar för samebyns skulder, d.v.s. samebyn ensam ska svara för sina skulder.

Arbetet med Modern Samepolitik ska genomföras för att vi ska få en fullgod överblick över vilka behov vi har i samhället som måste tillgodoses i framtida reformer.

5.
Om Högsta domstolen ger Girjas sameby rätt så bör samer få bestämmanderätten över jakt- och fiskerättigheterna på renbetesfjällen och ovanför odlingsgränsen.

Mycket bra förslag

Bra förslag

Mindre bra förslag

Dåligt förslag

Vet ej

Kommentar:
Jmf. kommentar till fråga 2.

Rennäringen är en viktig del av den samiska kulturen. Förvaltningen av den samiska rätten får inte försvåra en ekonomiskt, ekologiskt och socialt bärande renskötsel inom samebyn.

Med det som grund måste det i framtiden också finnas en organisation som förvaltar den samiska rätten till land och vatten för alla samer.

Samebysystemet är en passande struktur för detta. Här har vi redan idag lokalt baserad markförvaltning kombinerat med renskötseln som täcker in hela Sápmi.

Att utforma den bästa lösningen kräver nära samråd med renskötseln, genomtänkta överväganden och bevisad genomförbarhet i faktisk samebyverksamhet. Det kräver tid och tålamod.

Genom att utvalda samebyar genomgår en försöksverksamhet med ändrad samebyorganisation får dem möjlighet att på försök omorganiseras och utöka medlemskapet och verksamheten helt utifrån varje samebys förutsättningar.

Försöksverksamheten kan möjliggöras genom att inrätta en särskild lag. Samebyarna ska få verksamhetsstöd och ekonomiskt bidrag för försöksverksamheten.

Efter genomförd försöksverksamhet görs en utvärdering som bör ligga till grund för en lagändring som möjliggör en ändrad samebyorganisation.

6.
Om Högsta domstolen ger staten rätt bör jakt- och fiskerättigheterna på renbetesfjällen och ovanför odlingsgränsen förvaltas på samma sätt som idag.

Mycket bra förslag

Bra förslag

Mindre bra förslag

Dåligt förslag

Vet ej

Kommentar:
Jmf. kommentar till fråga 1:

I enlighet med bl.a. urfolksdeklarationen ska samerna ha ett starkare självbestämmande över mark och vatten i Sverige. Girjasmålet visar på behovet för ändringar i lagstiftningen i den riktningen.

Men vi får inte glömma att ändringarna också ska gälla på marker nedanför renbetesfjällen och odlingsgränsen. De samiska rättigheterna måste stärkas i hela Sápmi.

Arbetet med Modern Samepolitik ska genomföras för att vi ska få en fullgod överblick över vilka behov vi har i samhället som måste tillgodoses i framtida reformer.

7.
Om Högsta domstolen ger staten rätt bör jakt- och fiskerättigheterna på renbetesfjällen och ovanför odlingsgränsen förvaltas enligt den samverkansmodell som Sören Ekström 2005 föreslog i utredningen Jakt och fiske i samverkan.

Mycket bra förslag

Bra förslag

Mindre bra förslag

Dåligt förslag

Vet ej

Kommentar:

De samiska urfolksrättigheterna ska säkras i lagstiftningen. Om vi samer väljer att söka samarbeten med markägare och diskutera om hur en samförvaltning av rättigheterna kan se ut ska det göras genom förhandlingar och avtal mellan jämbördiga parter med klargjorda rättigheter. Rättigheterna ska inte kringskäras av lagstiftningen.

I enlighet med bl.a. urfolksdeklarationen ska samerna ha ett starkare självbestämmande över mark och vatten i Sverige. Girjasmålet visar på behovet för ändringar i lagstiftningen i den riktningen. Men vi får inte glömma att ändringarna också ska gälla på marker nedanför renbetesfjällen och odlingsgränsen. De samiska rättigheterna måste stärkas i hela Sápmi.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet: