Stor samisk konstnär har gått bort

Idag begravs konstnären och den samiska rättskämpen Lars J:son Nutti. Han blev 86 år gammal.

Se reportaget om Lars J:son Nutti från 2015.

Lars J:son Nutti föddes 1933 i Porjus. Hans familj hade tvångsförflyttats dit från Karesuandotrakten eller närmare bestämt från Ráneš/ Ringvassøya ungefär 10 år tidigare. De var renägare och Lars J:sons liv och arbete som renskötare inspirerade hans konstnärskap och väckte även det politiska intresset och tankarna.

Tekniken till måleriet lärde han sig på konstlinjen på Sunderby folkhögskola där han gick i början på 1960-talet. Men lusten till konsten och att måla fanns långt innan det.

- Man föds med det. Jag tror jag är född med diagnosen att förstöra färg, sa han i en intervju till Sameradion & SVT Sápmi 2015.

Sin första separatutställning hade Lars J:son Nutti i Luleå. Han ingick också i konstkollektivet Jokkmokksgruppen som bildades 1964, andra kända namn i gruppen var bland andra Lars Pirak, Cai Poulsen och Hans Andersson. 1978 bildade han konstkollektivet Luoddagruppen tillsammans med Lars Pirak, Maj Doris Rimpi och Nikolaus Skum. När Sámi Dáiddačehpiid Searvi (Samiska konstnärförbundet) bildades 1979 arbetade Lars J:son Nutti de första åren i styrelsen.

Kvinnor i konsten

Starka klara färger och samisk symbolik är utmärkande för Lars J:son Nuttis verk. På många bilder framträder kvinnor. Rakryggade, stolta, framträdande kvinnliga attribut och ibland rinner tårarna. Britta Marakatt Labba som jobbade med honom i Dáiddačehpiid Searvis styrelse den första tiden tänker just på ett sådant verk.

- Det roligaste som jag frågade Lásse var, att vad vill du berätta med den bilden. Han bara log och jag fick aldrig något svar på det. En konstnär behöver inte alltid svara, betraktaren får tänka själv. Jag funderade på om det kanske var någon som hade lämnat honom, kanske det var en sorg som blivit kvar i en relation.

Lars J:son Nutti var en produktiv konstnär som visade sina verk över hela världen. Monaco, New York, Tyskland och Holland är bara några platser förutom på hemmaplan. Dottern Eva Nutti berättar att de tidiga resorna i början av hans konstnärskap var utvecklande för honom.

- Han fick nya referenser och tog intryck av andras måleri och kunde utveckla sitt eget. Den sista tiden pratade han om van Goghs betydelse för honom själv. Det var Vincent van Gogh som kom med ljuset i färgerna och det tror jag man kan känna igen i pappas måleri, säger dottern Eva Nutti.

Kamp för det samiska folket

Lars J:son Nutti var också mycket politiskt engagerad. På 90-talet kämpade han tillsammans med Nils Valkeapää för att den samiska flaggan skulle få hissas i Jokkmokks kommun. Tillsammans med denne kom han senare under 2000-talet att bilda organisationen RUSA som jobbade med samiska rättsfrågor.

1995 organiserade han tillsammans med vännen Lars Valkeapää en samisk kampmarsch - en budkavle som bars i en ryggsäck av olika personer från Karesuando till Stockholm. Huvudparollen var det samiska folkets rätt till självstyre, det samiska folkets rätt till land och vatten och en uppmaning till Sverige att underteckna ILO-konventionen 169. Budkavlen startade i Karesuando den 6 augusti för att tolv dygn senare överlämnas till dåvarande samordningsminister Jan Nygren. Den skulle året därpå bäras ned till Bryssel men stannade upp i Tyskland.

Lars J:son Nutti engagerade sig också i sametingspolitiken. Sametingspolitikern Lars-Jon Allas kom att lära känna Lars J:son Nutti i samband med att de startade upp Renägarförbundet. Lars J:son Nutti var speciellt med att ta fram den ideologiska grunden till organisationen enligt Allas. Han berättar om värdefulla samtal om renskötseln med en man från den äldre skolan som arbetat med renar hela sitt liv. Lars Jon Allas berättar även att Lars J:son Nutti tänkte mycket kring samiska kvinnors utsatthet i renskötseln.

- Hans politiska syn kom fram i konsten, genom bilderna, säger Lars Jon Allas.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet: