Jakt- och fiskeutredningen klar - juridiken går balansgång med samförståndslösningarna

I morgon presenteras jakt och fiskeutredningen som ska reda ut hur stor del av jakten och fisket som samebymedlemmar och markägare har i lappmarken och på renbetesfjällen. Den här utredningen har att klara av både det juridiska, samt att söka samförståndslösningar.

Jakt- och fiskeutredningen fick uppdraget att ta reda på hur stor del av jakten som staten, markägare och samebymedlemmar har.
Det gör man genom en juridisk analys. Man har gett ut två böcker i ämnet så här har man gått grundligt tillväga. Utredningen
själv menar att det finns fortfarande oklarheter.

Obegripligt system
Det nuvarande systemet med länsstyrelsen som kung är så omodernt och svårtillgängligt att inte ens dom som jobbar med det förstår det, menar utredningen.
I alla fall siktar man på att skriva förslag som också skulle hålla ifall Sverige ansluter sig till urbefolkningskonventionen som erkänner samers rätt.

Svårigheten är att peka ut exakt hur stor del av makten i dom kommande jakt- och fiskeföreningarna som samebymedlemmarna ska ha. Föreningar som ska förvalta, eller ta hand om jakten och fisket helt och hållet. Staten ska också få en roll att långsiktigt förvalta marken i egenskap av ägare, menar utredningen.

Överväganden
Den som väntar sig ett rättsligt dokument som befäster rätten, kommer att bli besviken. För trots satsningen på juridiken så kommer förslaget att bli en kompromiss mellan det juridiska och det lämpliga - eller med utredningens egna ord: kompletteras med andra överväganden.

Områdena det gäller delas in i tre kategorier: Statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen, marken nedanför odlingsgränsen och den privata marken ovanför odlingsgränsen.

Utredningen menade i slutskedet av arbetet att det finns ett starkt stöd för att samebymedlemmar har ensamrätt till jakt och fiske ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Till det har man stöd av flera jurister. Men man skriver att rennäringslagen inte ger ensamrätt, inte heller samiskt ägande ger det och inte heller rätt enligt urminnes hävd, som ju forskare hävdat. Istället fastnar utredningen vid att statens accepterande av samebymedlemmarnas ensamrätt inte behöver betyda ensamrätt juridiskt.

Samebymedlemmar i majoritet
Utredningen tycker i sitt slutskede att samebyarna kan vara egna älgskötselområden.
Maktförhållanden blir att samebymedlemmar får majoritet i föreningarna som ska handha jakt och fiske ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Nedanför odlingsgränsen får samebymedlemmar 25 procent; 2 av 7, eller 3 av 9 platser i föreningarna.
Att markägare ska betala 20 procent av det dom får in av upplåtelser till samebyarna. Det gäller inte privata markägare.
Att markägare ska tvingas till att komma överens om jakten nedanför odlingsgränsen. Annars får samebymedlemmar egna licenser där och dubbelregistrering, som nu undviks ovan odlingsgränsen, blir ett faktum.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".