Smålands två första vårdhundsteam. Foto: Jenny Almlöf/ SR

Hundarna gör susen

Fredag 13 februari 2009
Smålands två första vårdhundsteam finns i vårt län. Hundarna Beda och Mess, med sina mattar Linda Svanberg och Magdalena Karlge lyser upp tillvaron för människor inom vården.

De ska jobba inom vården, äldrevården till exempel, för att få människorna där att må bättre. I arbetet är det viktigt att hunden jobbar i team med sin människa.

– Man kan inte lämna över hunden till någon annan, utan jag känner min hund. Linda känner sin Beda. Det är därför man fungerar som team, säger Magdalena Karlge.

Magdalenas hund heter Gossips hairy mess, en stor svart pudel. Han kallas rätt och slätt Mess och han har en stor uppgift.

– Han ska kunna arbeta med barn, med människor som har funktionshinder, med äldre, med dementa. Det kan handla om att hunden får en människa motiverad som kanske mår dåligt psykiskt. Det kanske är lättare att komma ut och röra sig om man gör det för Mess skull än för någon annans skull, säger Magdalena Karlge.

Chefern Hassemans Beda med sin matte Linda Svanberg är det andra av länets två nya vårdhundsteam. Beda har flera egenskaper som gör henne till en bra vårdhund, enligt matte Linda.

– Hennes intresse för att jobba är outtröttligt, hennes lugn och balans i väldigt olika miljöer och situationer är hennes bästa egenskaper, säger Linda Svanberg.

Utbildningen som Linda och Beda har gjort nu har utvecklat dem båda. Förut var det Linda som tog initiativen men under utbildningens gång har Linda lärt sig att låta Beda ta initiativen i deras gemensamma arbete, vilket Beda verkar vara riktigt bra på.

– Hon tar kontakt med de personer som hon tycker behöver kontakt. Det är hon som ser oftast vad som behöver göras. Ibland kan det handla om att hon går till en person fast vi är på väg till någon annan. Det handlar om att hon placerar sig bredvid någon så att den får ta på henne och att hon ger dem uppmärksamhet genom att kanske lägger huvudet i knäet på dem, säger Linda Svanberg.

En vårdhund skiljer sig från en sällskapshund menar Linda. Före utbildningen prövas hunden för att se om den är lämplig. Den måste ha ett intresse för människor och vara lämplig mentalt sett. En vårdhund måste vara förutsägbar. Sen kommer utbildningen och efter den ska hunden och dess ägare testas igen.

– Då är det arrangerade situationer som är verklighetstrogna. Då ser man hur hunden och jag beter oss. Om de så tycker att man är lämpliga så blir man godkänd, men det är inte alla som blir, säger Linda Svanberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".