Tora Reed i Chicago pratade om hemmasonen Obama. Foto: Alex Brandon/Scanpix

3/11: Lättnaden över att ha slängt ut sitt guld genom fönstret

Gör som Mona Durefeldt - släng ut guld med dålig karma genom fönstret och se fram emot barnbarnen - livets allra godaste efterrätt. Och i morgon blir det fest i Obamas hemstad Chicago - veckans göteborgare i världen var på plats.

När jag var liten tog min mormor hand om mig när mina föräldrar jobbade. Jag gick inte på dagis eller förskola – jag var hemma och drack kaffe med mjölk på fat med mormor.

Så när jag var sådär fyra år så skulle mormor opereras och jag skulle va några veckor på dagis. Det var oerhört spännande och jag traskade stolt iväg – men – det gick sådär.

Det är inte mycket jag minns från den här tiden men jag minns hur jag stod i ett hörn bakom paraplystället och tittade ut genom fönstret och väntade på att mormor skulle hämta hem mig igen.

Missförstå mig rätt – jag tycker att förskolan är  guds gåva till mänskligheten! Men jag var bara inte van – jag var van vid min mormor. Och sen när hon kom hem och jag fick vara med henne istället och vi kanske gick och handlade så pekade jag alltid stolt på förskolan där jag mest hade stått bakom paraplystället och sa stolt – Där är mitt dagis – överlycklig över att slippa gå dit.

Min mormor var verkligen ingen lekmormor – men hon fanns där hela min barndom – hela mitt liv nästan – hon dog när jag skulle fylla trettio och äntligen, äntligen kunde acceptera att hon inte skulle finnas i mitt liv längre. När jag var liten tänkte jag ofta - att om mormor dör då dör jag också.

Sedan fick jag faktiskt vara med när hon dog, och jag överlevde. Jag höll bara hennes händer som jag hållit så många gånger och bad henne släppa taget – hon hade levt ett så långt och rikt liv. Min mormor fick en värdig död. Men hon fattas mig, nu och alltid.

I Radiohuset idag var det mor- och farföräldrar som var hetast på mailen. Om sorgen när man inte får vara så mycket som man vill med sina barnbarn, om rätten att säga nej till att ställa upp i ur och skur men framför allt verkar det som om alla var ense om att barnbarn verkligen är livets allra godaste efterrätt.

Mona Durefeldt tipsade i Pocketpausen om Karen Kingstons ”Rensa i röran” och berättade själv glatt om lättnaden efter att ha slängt ut guldhalsband genom fönstret och gamla dagböcker i papperskorgen.

Mattias Lindeblad bjöd Rammsteins Ich will i hårdrockspausen och veckans göteborgare i världen Tora Reed rapporterade från Barack Obamas hemstad Chicago som rustar sig för århundradets valvaka. I morgon gäller det! Ylva  

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".