1 av 3
Läkaren Staffan Salomonsson driver Söråkers vårdcentral. Foto: Johanna Vackdahl
2 av 3
Jacomina Beertema, moderat gruppledare i landstinget. Foto: Håkan Nordlöf/Landstinget Västernorrland
3 av 3
Elisabet Strömqvist, ordförande i landstingets hälso- och sjukvårds-delegation. Foto: Håkan Nordlöf/Landstinget Västernorrland

Vad händer med vården i Västernorrland?

Besparingar inom vården, vårdvalet och vård i offentlig eller privat regi, där hittar du huvudspåren i Efter Tres temavecka i början av februari. Vad händer i Örnsköldsvik om 300 anställda måste lämna sjukhuset? Hur påverkas du av vårdvalet som införs nästa år och ska offentliga medel gå till vinster i privata bolag? Frågorna är många, Efter Tre har försökt att ge svar på några.

– Vi hoppas att vi får ihop en fyra femtusen personer som ska gå i ett fackeltåg från sjukhuset ner till torget, det säger Gösta Andersson, ordförande PRO Gullänget. Han är en av dem som arrangerar en manifestation mot besparingarna på Örnsköldsviks sjukhus den 15 februari. 300 personer kan bli tvungna att lämna sina jobb, det är ungefär en tredjedel av personalen på sjukhuset.

Gösta Andersson var med i Efter Tres telefonväkteri om landstinget och vården måndagen den 2 februari. Han och många ringde in och gav en del ros och mycket ris till hur vården fungerar. Många hade åsikter om just sparplanerna kring sjukhuset i Örnsköldsvik.

– Vi godkänner inte hur Örnsköldsviks sjukhus monteras ner bit för bit, säger Gösta Andersson och han fick medhåll av Gun-Marie Byström:

– Det är helt orimligt, det finns inga möjligheter för vårdcentralerna att ta mot de patienter som sjukhuset inte hinner med, säger hon.

Pengarna fördelas fel
Flera lyssnare tyckte att pengarna inom landstinget fördelas fel och att för mycket pengar går till andra saker än sjukvård.

– Jag kan ju hålla med om det, säger Elisabet Strömqvist (S) ordförande i landstingets hälso- och sjukvårdsdelegation, som också fanns med på telefon. Kommande besparingar grundar sig i att sjukhusvården i landstinget Västernorrland är 300 miljoner kronor dyrare än i jämförbara skogslandsting, enligt landstingsledningen. Elisabet Strömqvist säger att landstinget nu bestämt sig för att komma ner till samma nivå som de andra skogslandstingen.

– Det handlar inte om att personalen ska springa fortare, det handlar om att vi ska jobba annorlunda, säger hon.

Vad innebär vårdvalet?
Det fria vårdvalet, som införs från årsskiftet 2009/2010, innebär i korthet att patienten får välja vilken vårdcentral han eller hon vill gå till och att andra vårdgivare än landstinget får fri etableringsrätt. Elisabet Strömqvist (S) ordförande i landstingets hälso- och sjukvårdsdelegation, tror att glesbygden kommer att bli lidande:

– Det kommer inte att vara många som är intresserade av att etablera sig på landsbygden, tror hon.

Jacomina Beertema, moderat gruppledare i landstinget, tror tvärtom att varje patient kommer att blir attraktiv för privata vårdgivare.

– För varje patient följer det med viss summa pengar. Det innebär att patienten blir attraktiv för vårdcentralen, säger hon.

Landstinget kommer att betala en vårdpeng för varje patient som listar sig på en vårdcentral. Summan är lite olika, beroende på bland annat ålder och bostadsort. Patienter i glesbygd betyder lite mer pengar, patienter i storstad lite mindre. Susanne Sundquist tror att olika patienter kan bli olika attraktiva för vårdcentralerna, och tycker att landstinget måste ställa hårda krav på de företag som vill starta nya vårdcentraler efter årsskiftet.

– Risken finns att man väljer enkla patienter, inga multisjuka, gamla som är krångliga, utan att man gör det som en slags ”lättvårdcentral”, säger hon.

Överskott och inga stafettläkare
Söråkers vårdcentral var den första som började drivas på entreprenad i Västernorrland. Staffan Salomonsson är vd och läkare, och hans vårdcentral bär sig ekonomiskt. Det blir en liten vinst istället för underskott, och vårdcentralen har inga problem att rekrytera och behålla läkare.

– Innan vi tog över var det ingen bra bemanning på läkarsidan, säger Staffan Salomonsson

– Så det var ju ett bra läge, det kunde ju inte blir sämre.

Staffan Salomonsson tror att flera vårdgivare kommer att etablera sig med vårdvalet från och med nästa år. Han tycker det är bra och menar att det leder till att patienterna får större valmöjligheter.

– Ur patientsynpunkt hoppas jag att det blir bättre. Ur företagsynpunkt innebär det ökad konkurrens, så att vi måste skärpa oss och bli ännu bättre. Sen finns det ju en möjlighet att man kan etablera sig på andra ställen, säger han.

Mikael Andersson
mikael.b.andersson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".