Faust och Mefistofeles. Anton Kaulbach (1864-1930)

Schumanns Faust

Motsättningarna mellan godhet och ondska och Fausts turbulenta sökande efter upplysning och frid.

Många har gett sig i kast med Goethes berömda text och när Schuman gjorde det var boken bara 13 år gammal.

Goethe själv tyckte att Mozart skulle ha tonsatt den, så när Schuman satte igång att skriva så var det en hel del prestationsångest inblandat. Han skulle ju inte bara ge sig i kast med en mycket berömd text utan också mätas mot en av tidernas största tonsättare...

Schumann började bakifrån i texten och började med de knepigaste dalerna att musiksätta, med Fausts förklaring där han transfromeras och hör världen förvandlas. Sen betade han av delarna en efter en och till slut hade han skapat ett komplett verk, en blandning av symfoni, opera och oratorium.

Tyvärr fick Schumann själv aldrig höra slutresultatet, det framfördes första gången sex år efter hans död.

Ja vad har vi då framför oss de närmaste två timmarna?

Hela verket börjar med en stor uvertyr. Redan här kan man skymta motsättningarna mellan godhet och ondska och Fausts turbulenta sökande efter upplysning och frid.

Efter uvertyren hör vi Fausts uppvaktande av Gretchen, ”scen i trädgården” som den kallas.  Hennes historia berättas på operamaner, det börjar med en kärleksduett och sen hör vi Gretchens passionerade men desperata aria

Och så slutar det med kyrkscenen. Scen i domkyrkan

Andra delen börjar med stor kontrast, luftanden Ariels livliga musik, soluppgången som uppmanar Faust att njuta av naturen. Sen blir det betydligt mörkare och midnatt där vi möter de fyra grå kvinnorna.

En märklig drömlik scen förebådar Fausts död och återspeglar bekymren och sorgerna han under sin livstid blundat för.

Andra delen slutar med den övernaturliga dödsscenen där Mefistofeles manar sina lemurer – Adolf Fredriks gosskör – att slita Faust i stycken.

Samma gosskör som efter hans död sjunger fram änglarnas jubel över Faust som föds till ett liv bland de saliga.

Schumanns Scener ur Goethes Faust slutar med Fausts förklaring.

Robert Schumann: Faust. Scener ur Goethes skådespel. Solister: Miah Persson och Mojca Erdmann, sopran, Katarina Karnéus och Matilda Paulsson, mezzosopran, Tove Nilsson alt, Andrew Staples, tenor, Christian Gerhaher, baryton, Alastair Miles och Franz-Josef Selig, bas. Radiokören. Adolf Fredriks gosskör. Sveriges Radios Symfoniorkester. Dirigent: Daniel Harding.
Konsert 2010, Berwaldhallen.

Faust, Scener ur Goethes skådespel
-Uvertyr
Del I
-Scen i trädgården
-Margareta framför bilden av Mater Dolorosa
-Scen i domkyrkan
Del II
-Ariel. Soluppgång
-Midnatt
-Fausts död
Del III
-Fausts förklaring

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".