Samhällsonsdag!

Jag målade upp ett scenario på morgonshowen, som jag kom o tänka på med tanke på vår samtalsämne.. ngt som jag fått höra på min psykologi lektion i gymnasiet.

Läraren berättade.. se detta framför er! Så jag säger detsamma!

Det va en man.. han hade precis köpt sig en splitterny bil... fin rödlackerad... nya säten allt möjligt.. men han hade inte hunnit fixa försäkring... Han körde iväg.. körde på en lång lång landsväg.. fanns ingen kotte i närheten.
Vid sidan av vägen ligger det en man ..

en man som precis blivit påkörd av en bil innan honom.. så han e lite blodig.. o har ett stort sår på benet.. Mannen med bilen stannar givetvis upp och frågar va som har hänt. Killen berättar och frågar om han kan få skjuts till sjukhuset... Då mannen tvekar lite... för han har juh precis köpt den där nya bilen...som har splitternya säten,, o dessutom har han ingen försäkring...
Han kommer juh bloda ner hela bilen.. tänker han..

Killen bara men kom igen.. du måste hjälpa mig! Mannen går därifrån... med ett litet mesigt förlåt.. Mannen kör hem till sig själv... Öppnar dörren.. ser att d ligger ett brev på golvet... han öppnar det.. o där står det: Skänk 100 kr och hjälp ett sjukt barn.. Han tittar lite på d.. men går sen o slänger det i papperskorgen.. Här kommer nu frågan? Varför ser man ofast d först uppmålade scenariet som mer otäckare än den sistnämnda? Tänk till o ha d bäst!

Kram Suuz

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".