Foto: Marcus Johansson
Superbloggen

Ett lyckligt avslut trots allt

De senaste månaderna har varit en påfrestande period för oss FFF-supportrar. Bristande klubbkänsla och viljelösa insatser är något som bidragit till detta.



När det stod klart att vi var tvungna att kvala efter sista omgången i Jönköping stod inte bara statusen som elitklubb på spel, även beslutet om den nya arenan kunde ställas in och det skulle bli väldigt tufft att ta sig tillbaka direkt.
   Säsongen har varit en stor besvikelse, men nu ska det bli intressant att följa och ta del av arbetet som stundar i föreningen inför kommande år.


Efter Jönköpingsmatchen var
besvikelsen enorm och stämningen i supporterbussen hem riktigt nedstämd av förklarliga skäl. Vi laddade dock om och lyckades styra upp en bussresa till Örebro fyra dagar senare för det första kvalmötet med Forward på bortaplan.
   Många av de som åkte med tog ledigt från arbete och studier för att kunna vara på plats och stötta FFF den här viktiga matchen denna onsdagkväll i november, något som värmde mitt FFF-hjärta. Vi gjorde vårt för att bära fram laget och jag tyckte vi allt som allt gjorde en bra match i Örebro, men målen saknades och det mållösa resultatet stillade knappast nerverna inför den avgörande returen på hemmaplan.
   Det kunde ju räcka för Forward att kvittera till 1-1 i slutminuten och gå vidare på det. Som supporter var det en helvetesvecka och jag försökte att inte spekulera för mycket i olika scenarion.


Det snabba ledningsmålet
signerat Zlatan i returen var förlösande, men lika mycket ångest infann sig när Danny Ervik oturligt satte kvitteringen i fel bur.      I halvtid var man ett nervrak, 1-1 och vi skulle spela i Div.1 Södra nästa år. Folk jag mötte i halvtidspausen försökte lugna mig, men jag kunde inte tänka klart. När Johan Svahn med sin oförglömliga frispark satte 2-1 blev jag tokig av glädje, men att slappna av därefter fanns inte.
   En liten felstuds eller ett felpass kunde fortfarande innebära respass ned till söderettan. Forward fick en gyllene kvitteringschans, men Stojan avslutade sin tid i FFF på bästa sätt och svarade för en underbar räddning.


Efter matchen var
man extremt lycklig, det här var inte bara en kamp om att hänga kvar i Superettan, det handlade om arenan, det handlade om vår ekonomi och det faktum att det faktiskt kunde tagit flera år för oss att komma tillbaka om vi åkte ur.
   Nu är det mycket jobb som måste till för att detta inte ska upprepas nästa säsong. För oss i Yellow And White Pride väntar som alltid mycket arbete under off-season med att stärka vår supporterorganisation inför kommande år.

Kampen vara för evigt!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".