1 av 3
Pollenfälla. Foto: Naturhistoriska riksmuseet
2 av 3
Pollenfälla. Foto: Naturhistoriska riksmuseet
3 av 3
Pollenfälla. Foto: Naturhistoriska riksmuseet

Pollensäsongen är här – Biolog Pia Östenssons pollenfälla har bråda dagar

4:13 min

Med våren kommer pollenssäsongen. Al och hassel, som vanligtvis brukar ha blommat färdigt den här tiden på året, blommar just nu.

Pia Östensson arbetar som biolog på Naturhistoriska riksmuseet, för Vakens Peter Sundberg berättar hon om den senaste pollenprognosen och om hur den mystiska pollenfällan fungerar.

Pollenfällan (se bild) utanför hennes labb i Stockholm töms dagligen.

Så fungerar en pollenfälla

Luft, som motsvarar andning, sugs in i pollenfällan, partiklar fastnar på en tejp som sedan analyseras och  en prognos ställas.

Det här är pollen

pollen (latin, 'fint mjöl', 'stoft', 'damm'), frömjöl, ståndarmjöl, mjöllik och gul, vit, brun eller blå massa som hos fanerogamer (fröväxter) bildas genom delning av s.k. pollenmoderceller. Hos angiospermer (gömfröiga växter) sker detta i ståndarknapparnas pollensäckar i blommorna och hos gymnospermer (nakenfröiga växter) i sporangierna på mikrosporofyllen, som sitter i hankottarna. Vid delningen bildas fyra mikrosporer med enkel kromosomuppsättning. Mikrosporernas kärnor genomgår ytterligare delningar, och i det mogna pollenkornet utvecklas en vegetativ kärna och två spermakärnor.

Kornen är väl skyddade av en dubbelskiktad vägg; det inre skiktet, intinet, består främst av cellulosa eller pektin och det yttre, exinet, av sporopollenin, som är mycket motståndskraftigt och gör att pollen bevaras väl som fossil. Ytan är ofta skulpterad. Vissa pollenkorn, t.ex. hos barrträd, har luftsäckar, och ibland är de klibbiga på ytan. De är kantiga, klotrunda eller ellipsoida. Diametern varierar från 0,002–0,003 mm hos förgätmigejer till 0,2–0,25 mm hos gurkväxter. Hos orkidéer och tulkörtsväxter klibbas pollenmassan från en pollensäck samman till en klubblik bildning, pollinium.

Källa: Nationalencyklopedien

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista