Våra nyttiga krukväxter

Växternas viktigaste uppgift - förutom att vara vackra - är att ta upp koldioxid (växthusgas) som bildas när vi andas ut, och vid alla annan förbränning. Koldioxiden omvandlas genom fotosyntes till syre. Förmiddag onsdag 1 oktober handlade om nyttan med våra krukväxter - floristen Åse Jensen Johansson berättade. 

De flesta växter producerar mest syre på dagarna, medan bland annat orkidéer ”jobbar” även på natten. De är alltså lämpliga att ha i sovrummet.

Formaldehyd finns i bland annat färgämnen, gardiner, golvmaterial och stykfria kläder. Växter som ”äter” formaldehyd i bostaden, bl a Ampellilja, Spjutbräken, Krysantemum, Gerbera, Fönsterfikus, Murgröna och Gullranka (bilden tv)

Xylen finns i bland annat fotokopieringsmaskiner, datorer och bildskärmar. Guldpalm, Brudorkidé, Prickblad, Kantdracena och Ormbunke (bilden th)”äter” xylen och toulen och är därför bra att ha i rum med datoranvändare.

Ammoniak finns bland annat hos frissan och på fotolabbet, men också i skrivare och olika rengöringsmedel. Buskpalm, Rosenkalla, Krysantemum (bilden tv), Påfågelblad, Dendrobium och Tulpan ”äter” ammoniak.

Bensen finns i fibermaterial, klister, tapeter, tobaksrök och lösningsmedel.
Växter som ”äter” bensen är bland annat Murgröna, Dracena, Svärmors tunga (bilden th) och Bergpalm.

Aceton finns i nagelborttagningsmedel, kosmetika, korrigeringsvätska och utandningsluft.
Fredskalla (bilden tv) ”äter” aceton, metylalkohol och etylalkohol.