Filmrecension, premiär 2011-05-13

Arthur - en dålig kopia

KOMEDI

Lagom till 30-årsjubileet av den dubbelt Oscarbelönade komedin "En brud för mycket" kommer nu en nyinspelning. Det hade varit bättre att ge originalet en nypremiär.

Lagom till 30-årsjubileet av den framgångsrika och dubbelt Oscarbelönade komedin "En brud för mycket" kommer nu nyinspelningen.

Den här gången har filmen fått behålla sin originaltitel Arthur, och det är en mycket trogen nyinspelning. Så trogen att det är svårt att se riktigt varför den överhuvudtaget har gjorts.

Det blir lite karaoke över det hela, där betydligt sämre sångare sjunger över gammal känd bakgrund. Liknelsen är inte tagen ur luften. För i varje beståndsdel är Arthur en urvattnad kopia av motsvarande del i originalfilmen.

Russel Brand är ingen Dudley Moore, Greta Gerwig (påfrestande redan i Greenberg) är sannerligen ingen Liza Minelli och förvisso duktiga Helen Mirren kan inte mäta sig med originalets Sir John Gielgud.

Det har gjorts små moderniseringar och justeringar i berättelsen. Bland annat den att den ständigt berusade och omogne playboyen Arthurs betjänt denna gång, möjligen av jämställdhetspolitiska skäl, är en kvinna.

Överlag är filmen trogen originalet till tristessens rand. Det hade varit bättre att ge originalet nypremiär om man nu ville uppmärksamma 30-årsjubileet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".