Rockbjörnens folk 4

Jag är visst dömd att alltid komma efter med publiceringen, men här kommer alltså:

Kapitel 4, där ett kollage distraherar våra hjältar och ger Fredrik Strage möjlighet att agera.

Fredrik Strage påbörjade vandringen från DN-skrapan, mot Skånegatan där Rockbjörnens folk ovetandes festade vidare. I hans huvud malde en krönika om Busta Rhymes, en lista på dom hundra bästa indieposerna, samt ett synopsis till en ny bok med arbetstiteln ”Lilleman – Sveriges Tupac”. Han slog dessa tankar ifrån sig och fortsatte gå.

I Håkan Steens tvårummare på Skånegatan hade Rockbjörnens folk börjat recensera sina sexualdebuter. Per Bjurman gav självsäkert en stark fyra till sig själv, med motiveringen att han efteråt blivit bjuden på fattiga riddare.

Fredrik Virtanen gav sin debut 2 och en halv poäng av 5. Det var en solklar femma för mig, förklarade han, men hennes upplevelse drar ner totalbetyget.

Jan Gradvall gav en svag etta till sig själv. För att det inte skulle gå inflation i de höga betygen.

Håkan Steen satt märkligt tyst.

På länk från London satt Andres Lokko med stora öron och tog anteckningar till sin kommande pikareskroman, med arbetstiteln: Utan kalsonger i Compton.

Vänta nu, sa Mats Olsson plötsligt. Hade inte vi ett barn att ta hand om?

Rockbjörnens folk kom nu på fötter. Alla satte se igång att leta efter Anna Ternheim, sing and song-writer-barnet som de lovat att ta hand om.

Måtte hon inte ha trillat ner i krämtunnan, bad Jan Gradvall och stoppade prövande ner fingret i hallonkrämen.

Lennart Persson var utom sig av förtvivlan och stormade in i Håkan Steens sovrum. Han fick genast syn på det makabra kollage som täckte väggen. Som en perverterad fondtapet, fylldes väggen upp av bilder på hans egna nakna lekamen. Fast där huvudet skulle ha suttit, hade Håkan Steen tejpat fast Lisa Loebs nuna.

Det bästa av två världar, förklarade Håkan Steen ängsligt för den av smicker råmande Lennart Persson.

Jan Gradvall mobilfotograferade kollaget och hann precis mms:a bilden till Andres Lokko innan han svimmade av upphetsning. Andres Lokko fick i sin tur sådan handsvett när han såg Håkans Steens skapelse, att mobilen gled honom ur händerna som en tvål.

Under tiden hade Fredrik Strage nått fram till Skånegatan. Han tittade upp och fick syn på Rockbjörnens folk inne i lägenheten. Han öppnade sin rycksäck och plockade fram de dreadlocks som han fått i gåva av Promoe och tvinnat samman till ett kraftigt rep.

Med hjälp av repet och en högst oväntad talang för fasadklättring, tog han sig upp till Håkans Steens köksfönster, där det första som mötte honom, var det lilla Sing n’ Songwriter-barnet, som balanserade ovanpå en korvstoppningsmaskin.

Nu är ju inte jag någon expert på barnuppfostran, tänkte Fredrik Strage. Men skulle inte det kunna vara traumatiskt för den lilla flickan, att malas ner till färs, stoppas i fårtarmar och ätas upp som fyllemat av Mats Olsson.

Nej, det kan aldrig vara bra, beslöt han och klev in.

När han såg att Rockbjörnens folk tillfälligt var paralyserade av det mäktiga kollaget, beslöt han sig för att handla. Han lyfte försiktigt upp Anna Ternheim från köttkvarnen och placerade henne i sin rycksäck.

Därefter försvann han. Lika hastigt som han kommit. Och bara ett par strån från hans angoraulster, vittnade om att han varit där.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".