1 av 5
Raf Simons höstkollektion för Jil Sander 2009. Foto: Scanpix
2 av 5
Neonfärger i Raf Simons vårkollektion för Jil Sander 2011. Foto: Scanpix
3 av 5
Jil Sander tillsammans med Tadashi Yanai från Uniqlo. Foto: Scanpix
4 av 5
Raf Simons. Foto: Scanpix
5 av 5
Från Raf Simons vårkollektion för Jil Sander 2011. Foto: Scanpix
4 FEBRUARI 2011

Jil Sander – den moderna minimalismens översteprästinna

I veckans STIL ska vi ta en titt på en återkommande trend inom modet som just nu firar nya triumfer – minimalismen. Eller ”Den nya minimalismen”, som den kallas i modebranschen. Det ska vi göra genom att berätta om den tyska modeskaparen Jil Sander (1943- ) en mästare på diskret funktionell elegans. Men vi ska också berätta om modemärket Jil Sander, som idag drivs av den belgiske designern Raf Simons. Båda gör just nu succé, på varsitt håll. Och en gemensam nämnare är minimalism.

Minimalistiskt mode har egentligen varit aktuellt under hela 1900-talet då modeskapare som Paul Poiret och Coco Chanel förenklade dåtidens kvinnokläder för ökad bekvämlighet och rörelsefrihet. Men själva termen myntades inte förrän på 60-talet i New York genom konstnärer som bland andra Dan Flavin (som gjorde skulpturer av lysande neonrör) och Donald Judd (som använde sig av industrimaterial och strävade efter en förenkling som avlägsnade alla spår av konstnären ifråga). Uttrycket smög sig snart sig in i modespråket. ”A minimal look”, utropade till exempel Harper’s Bazaar i mitten av 60-talet då klädernas former blev renare och enklare, till skillnad från 1950-talets kurvor och vippiga kjolar.

Trots att ordet minimalism är något som många gärna refererar till, har det faktiskt inte skrivits särskilt mycket om ämnet mode och minimalism. Hittills vill säga. Men nu kommer ett par böcker i ämnet. Vi har träffat författaren till en av dem, den brittiska journalisten Harriet Walker som har skrivit Less is more – minimalism in fashion  (utkommer i slutet av mars), som hjälper till att reda ut vad begreppet står för i modevärlden.

Minimalismens popularitet har skiftat under åren, men under 90-talet såg vi en boom där modeskaparen Jil Sander var en av dem som gick i spetsen genom att låna inspiration från herrkläder. Jil Sanders lite stränga look var en stor hit bland dåtidens framgångsrika yrkeskvinnor. Men så hade Jil Sander egen erfarenhet av affärsvärlden och dess klädkoder. Hon börsnoterade sitt företag redan 1989 – det var hon därmed tidigt ute med att göra i modebranschen – och märket gick snabbt och smidigt som ett tyskt expresståg genom både hög- och lågkonjunkturer. Tio år senare sålde hon 75 procent av företaget till Prada Group, och det var början till slutet. 2004 lämnade Jil Sander modemärket som – fortfarande – bär hennes namn. Hur känns det att bli av med sitt eget namn? Vad tänkte till exempel den svenske designern Johan Lindeberg, som inte längre är inblandad i märket som bär hans namn? Om det pratar vi också i programmet. Idag är den 68–åriga Jil Sander tillbaka i modevärlden med moderna funktionella plagg samma minimalistiska anda som förr, fast långt billigare. Under namnet ”+J”. designar hon plagg för det japanska företaget Uniqlo.

Modehuset Jil Sander drivs numera av den belgiske designern Raf Simons. Hans vår- och sommarkollektion för märket var en av de mest applåderade, och inflytelserika under Milanos modevecka. Han använde sig av knalliga färger blått, grönt, rosa och orange. Men framför alltförändrade han silhuetterna genom långa kjolar med vidd och volym, burna med slimmade vita t-tröjor. Inspirationen kom från ett oväntat håll, från Sissi, kejsarinna av Österrike. Om denna dam berättar vi mer. Och så får vi höra om hur sprakande neonfärger egentligen kom till.

Veckans gäst är Cia Jansson, modechef på tidningen Elle.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".