1 av 9
Skådespelaren Laurence Harvey. Foto: Cleared Press Images
2 av 9
Kostym skapad av Michael Fish 1968. Foto: V&A
3 av 9
Boken "The Day of The Peacock: Style for Men 1963-1973" av modejournalisten Geoffrey Aquilina Ross. Foto: V&A
4 av 9
Carnaby Street i London 1968. Foto: Scanpix
5 av 9
Mick Jagger, Anita Pallenberg och Keith Richards 1969. Foto: Music Archive
6 av 9
Pattie Boyd & The Rolling Stones 1964. Foto: Cleared Press Images
7 av 9
Rolling Stones i Hyde Park 1969. Mick Jagger är klädd i den volangblusklänning som Michael Fish skapade. Foto: Music Archive
8 av 9
Skådespelaren Sean Connery får en kostym uppsydd av Michael Fish. Foto: Cleared Press Images
9 av 9
Plakett på Carnaby Street till John Stephens minne. Det var John Stephen som förvandlade Carnaby Street till modegata. Foto: Scanpix
20 MAJ 2011

Påfågelsrevolutionen – vad hände med 60-talets färgstarka manliga mode?

I London kastade unga män under 1960-talet ut sina gamla murriga kostymer för att istället tränga in sig i färggrannare och tajtare kläder som, inte sällan, framhävde deras rumpor. Många ansåg att dåtidens män såg lika pråliga ut som påfåglar och trenden fick därför snabbt namnet ”The Peacock Revolution” – ”påfågelsrevolutionen”. Fantasi, frihet och personliga val blev nya honnörsord för en ung generation, som radikalt bröt mot den gamla. Savile Row byttes mot Carnaby Street och mode och musik kom att ingå i ett förhållande som håller än. I veckans STIL berättar vi mer om denna modeexplosion för män.

Alla män klädde sig naturligtvis inte i trånga brallor och brokiga skjortor i London under 60-talet, men tillräckligt många för att det skulle komma att påverka modet på sikt, och på flera sätt. Förutsättningarna för förändringar var goda. Den unga efterkrigsgenerationens inkomster var de högsta någonsin, även om det inte handlade om skyhöga summor. Men de var många, och för första gången under seklet fanns det fler pojkar, än flickor, i Storbritannien.

Individualitet blev nyckelordet. Kläder började betraktas som ett nöje och ett uttrycksmedel för personligheten, och ju färgstarkare desto bättre.  Material som tidigare betraktats som ”feminina”, som spets och sammet, blev nu självklarheter för män att bära. Keith Richards i Rolling Stones tvekade till exempel inte att låna sin dåvarande flickvän Anita Pallenbergs små sammetsjackor. Och han var inte ensam att som kille plundra tjejgarderober på små nätta saker att sätta på sig. Sexighet, blev plötsligt en ny aspekt att ta hänsyn till när det gällde herrkläder.

Klädbutiker växte fram som viktiga trendskapare. Där kunde man träffas, hänga och lyssna på hög musik medan man provade kläder. Det hade man aldrig tidigare kunnat göra. De nya popstjärnorna blev de största trendskaparna. Vad de bar, ville andra bära. Att ständigt köpa nytt blev grejen, och är det än idag. Men även då kom en motreaktion till konsumtionshetsen. I programmet berättar vi mer om vilka butiker som gällde. Vince Man’s Shop var först, men det var entreprenören John Stephen som kom att popularisera Carnaby Street genom att förvandla den till modegata. ”Carnaby Street är min skapelse. Jag är lika stolt över den som Michelangelo är över de statyer han skapat”, sa han. Han blev rik som ett troll och kunde köpa sin första (av många) Rolls Royce vid tjugo års ålder. 

De första trendsättande påfågelsmännen med den allra uppseendeväckande klädstilen, de hittade man dock inte på bland de billiga butikerna på Carnaby Street. De fanns bland överklassen. Bland dem var det Michael Fish och hans butik Mr Fish som gällde. Mest omtalad blev han för att klä män i klänning. Det var nämligen han som skapade den vita volangblusklänning som Mick Jagger bar då Rolling Stones höll en gratiskonsert i Hyde Park, 1969. Och den kaftanliknande klänning David Bowie bar på originalomslaget till The man who sold the world, 1970. I programmet får vi höra journalisten Geoffrey Aquilina Ross berätta om hur det egentligen gick till under denna tid. Han vet. Han var där och har just publicerat boken The Day of the Peacock: Style for Men 1963-1973. Vi får även höra Patrik Steorn, konsthistoriker och lektor i modevetenskap vid Stockholms universitet, berätta om vikten av kragen när det gäller att tuppa sig som man. Och så har vi tittat närmare på fotografen Mikael Janssons rockbilder som finns att se på utställningen Dum Dum Boys på Gun Gallery i Stockholm. Dessutom berättar sångaren Anders Ljung om vikten av att få pråla sig som en påfågel idag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".