När blir tystnad en medienyhet?

En av de återkommande och riktigt svåra avvägningarna när vi sätter samman Medierna är när rätt lite rapportering är så lite att det i sig är en nyhet. Vi får ofta mejl och samtal från någon som tycker att det är skandal att medierna till exempel inte tar upp frågan om mobiltelefonstrålning eller djurhållning eller kritiken mot klimatforskningen eller något annat intressant och viktigt.

Problemet blir bara att medierna nästan alltid har tagit upp frågan, på något sätt, i någon utsträckning. Så hur mycket är för lite? Extremt svårt att avgöra.

Den här veckan har vi funderat rätt mycket på det som i internationella medier kallas . Det handlar om att hackare har tagit sig in i några brittiska klimatforskares e-post och hittat vad som anses tyda på att forskarna på olika ojusta sätt försökt underminera kritiken mot den rådande uppfattningen om att den globala uppvärmningen är ett faktum och har orsakats av människan.

Skandalen climategate tog fart förra helgen och det har nu skrivits tiotusentals texter om den. Men i Sverige har det varit relativt tyst. Så tyst att jag började fundera på om vi i medierna faktiskt försöker bortse från saken, för att vi inte håller med klimatkritikerna. Extra bränsle fick den tanken av en i The Guardian skriven av brittiske skribenten George Monbiot. Han, som verkligen är övertygad om att den globala uppvärmningen är människoskapad, skriver att e-breven som kommit ut är ett problem för trovärdigheten hos forskare.

Men: hur mycket är för lite? Vi vände och vred på frågan och kom fram till att Aftonbladet haft flera större artiklar, att saken omnämnts i flera andra tidningar, om än relativt avfärdande på .

Så tyst har det inte varit. För tyst? Kanske. Saken har diskuterats . Men den här gången valde vi att avstå från att göra ett inslag. Kommentarer? 

Lars Truedson
lars@tredjestatsmakten.se