Vem syns i medierna? Nya siffror visar fortsatt skev representation

14 min

För tredje året i rad har organisationen Rättviseförmedlingen kartlagt hur svenska riksmedier klarar av att utifrån befolkningsstatistiken ge en representativ bevakning. Svaret är att det går dåligt och att förändringen går mycket långsamt. Män är kraftigt överrepresenterade.

Kvinnor är kraftigt underrepresenterade i svensk nyhetsrapportering. Trots att befolkningen består av i princip lika många kvinnor som män, visar nya siffror för 2017 att inte ens var tredje medverkande (31 procent) är en kvinna.

När det gäller ursprung visar samma studie att 13 procent av de medverkande har en utomnordisk bakgrund. Även här finns en underrepresentation, då det i svensk befolkning är totalt 20 procent i kategorin.

Resultaten kommer från den ideella organisationen Rättviseförmedlingens årliga rapport Rättvisaren 2017.

"Genom att konsekvent ha en snedfördelning kring vilka som får utrymme att uttala sig i olika frågor riskerar det att forma vår uppfattning om vem som är bäst lämpad att göra vad, vem som besitter kompetens i särskilda frågor och vem som är värd att lyssnas på."

Utvecklingen över tid går långsamt. Jämfört med förra årets siffror har kvinnors medverkan bara ökat med en procentenhet: från 29,2 till 30,5 procent.

Något mer representativa är siffrorna för medverkandes bakgrund på väg att bli. 2016 hade åtta procent en utomnordisk bakgrund, 2017 är siffran 13 procent.

För oss på Medierna har Rättviseförmedlingen även brutit ned resultatet för olika publikationer. Sämst på att ha en jämn balans mellan könen är Dagens Industri (77/24%), följt av Aftonbladet (75/25%) och Metro (74/26%). 

Bäst i klassen är Nyheter24 (53/47%) följt av Sveriges Radio (64/35%) och Expressen (67/33%).

När de totala siffrorna bryts ned på genre visar studien att kulturjournalistik är minst dålig på att ha en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Sämst är ekonomi- och sportjournalistik.


Resultat, män/kvinnor 2017 (2016 inom parantes).

Inrikesnyheter: 67/33 % (67/34).
Utrikesnyheter: 73/26 % (77/23).
Ekonomi:          82/18 % (82/18).
Politik:              73/27 % (68/32).
Sport:               78/22 % (80/21).
Kultur/nöje:      55/45 % (66/34).


Vi på Medierna kan dessvärre inte heller stoltsera med representativa siffror. Enligt vår egen statistik för 2017 har de medverkande hittills varit kvinnor i 37 procent av fallen.

Så är studien genomförd

Ur Rättvisaren:

"Materialet som ligger till grund för Rättvisaren 2017 är 2200 slumpmässigt utvalda artiklar ur följande 11 publikationer: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Dagens Industri, Metro, Sveriges Radio (sr.se), SVT (svt.se/nyheter), Göteborgs-Posten, Sydsvenskan och Nyheter24.

Utöver public service-aktörerna Sveriges Radio och SVT är det de nio kommersiella nyhetstidningar som enligt KIA Index har störst räckvidd (unika webbläsare per dag) som har analyserats, inklusive två regionala aktörer med utbredd läsning lokalt (GP & Sydsvenskan).

För att undvika att samma nyhetshändelser påverkar resultatet är undersökningsperioden varannan månad från januari fram till juli 2017 (januari – mars – maj – juli).

Det slumpmässiga urvalet är framtaget av medieanalysföretaget Retriever och baseras på samtliga publicerade artiklar på respektive nyhetssajt under tidsperioden. Vi använder oss av ett slumpmässigt urval då ambitionen är att analysera den totala mediebilden."

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista