Sveriges Radio Dalarna - en tidig morgon...

Vi börjar dokumentären vid det skrivbord där vi för två veckor sedan placerade en semla. Personen i fråga vet fortfarande inte om att det är HAN som fått semlan i sin låda. Fortsättning följer...

Entrén i radiohuset. Det är mörkt och tyst. Här brukar gästerna sitta och dricka en kopp kaffe innan det att de ska in i studion. Idag, inga gäster...

...och heller ingen som står i studio 1 i radiohuset. Detta på grund av skid-VM. Det är mörkt, otroligt mörkt...

Här i receptionen brukar det vara liv och rörelse, men inte idag. Varken Madeleine eller Åse finns på plats, var är alla, undrar vi?

Kanske de gömt sig i rummet bakom receptionen, men icke. Det är tomt, fruktansvärt tomt...

Äntligen ett tecken på liv! På redaktionen sitter Peter Johansson och arbetar febrilt. NEJ, det gör han inte, han fikar!

Men när han upptäcker kamerateamet (som endast betår av en person) så slänger han mackan åt sidan och börjar arbeta. Som om han blivit ertappad med handen i kakburken...

När vi gör ett svep över redaktionen med kameran upptäcker vi att det är tomt på folk. Från Eva Rehnström och Johannes Rosendahls platser hörs icke ett ljud, och det tomma hål som gapar i bakgrunden, där redaktionen för Klartext brukar sitta, är tyst som graven...

Kamerakvinnan själv - Helena Broström - är klar med sin dokumentär. Helt utpumpad sätter hon sig på sin plats och funderar, är det så här det ska vara på Sveriges Radio Dalarna, en tidig morgon, en dag i februari?

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista