fotboll

Örgryte ensamt om att få betala poliskostnader på hemmamatcher

Stockholmslagen slipper betala för poliskostnader i samband med hemmamatcher. Medan superettanklubben Örgryte som enda klubb i Sverige tvingas göra det.

Enligt ordningslagen har polisen möjlighet att ta betalt för bevakning av fotbollsmatcher, men bara om den arrangerande klubben är idrottsaktiebolag.

Västra Götalandspolisen är den enda polismyndighet som valt att börja ta betalt för polisbevakning vid fotbollsmatcher. Konsekvensen har blivit att Örgryte är den enda klubben i Sverige som tvingas betala.

– Jag tycker att det känns mycket märkligt, inte minst mot bakgrunden att det finns ett relativt stort antal klubbar i Sverige som driver sin verksamhet i bolagsform och de betalar inte, säger Örgrytes ordförande Lars Ranäng till Radiosporten.

Ordningslagen som ger polisen möjlighet att ta betalt vid evenemang har funnits sedan 1993, men det är först nu som polisen väljer att ta betalt. Ideella föreningar är undantagna från att betala, det är bara de klubbar som valt att bolagisera sin verksamhet som riskerar att få betala.

I allsvenskan och superettan handlar det förutom Örgryte om AIK, Djurgården, Hammarby och Örebro SK.

– Polisen motiverar med den lagstiftning som finns sedan många år tillbaka. Som man alltså tidigare inte har följt och vad som jag förstår inget annat polisdistrikt i landet gör heller. Men nu har man bestämt sig för att följa den lagstiftningen, säger Ranäng.

När polisen beviljade tillstånd för Örgrytes senaste hemmamatch mot Hammarby så fick klubben samtidigt besked om att polisen tänkte ta betalt för sin insats. Örgryte har överklagat beslutet till förvaltningsdomstolen.

– Jag tror även att polisen är intresserade att få någon annan prövning av den lagstiftningen eller till och med ändring av texten i lagstiftningen, säger Ranäng.

Handlar det om stora pengar?

– Nej, inte inledningsvis i det här sammanhanget. Men det är klart att skulle vi ha en polisstyrka motsvarande ett fullsatt Ullevi så blir det ganska mycket pengar. I det här läget tar polisen bara 25 procent av sin egen kostnad och det är mer för att göra en markering. Men när de kommer att ta fullt betalt kommer det att handla om relativt mycket pengar, säger Ranäng.

Stockholmspolisen har än så länge valt att inte ta betalt för sina insatser trots att möjligheten finns, men man följer utvecklingen i Göteborg med stort intresse.

– Vi har inte gjort det under tidigare år och tidigare har det också varit ideella föreningar som har sökt, men det är det inte längre utan nu är det aktiebolag som söker. Man kan ha en diskussion om att idrottsaktiebolag har nära kopplingar till ideella föreningar, men det är i så fall domstolen som ska pröva det. Vi kommer att titta på det, säger Annelie Granstedt på Stockholmspolisen till Radiosporten.

Är det ur polisens synvinkel dumt att det inte är samma i hela landet?

– Lagstiftningen är ju densamma, så jag tycker att vi myndigheter ska göra på samma sätt, så det är det vi kommer att se över, säger Granstedt.

Fotnot:

7 kapitlet 26 § ordningslagen.

Kostnader för ordningshållning

26 § Den som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning skall ersätta polismyndighetens kostnader för att hålla ordning vid tillställningen. Om det finns särskilda skäl får också den som i vinstsyfte anordnar en allmän sammankomst åläggas en motsvarande ersättningsskyldighet. Ersättningsskyldigheten gäller inte sådana ideella föreningar som anges i 7 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229 ). Ersättningsskyldigheten enligt första stycket får sättas ned eller efterges, om det finns särskilda skäl. Polismyndigheten beslutar om ersättningsskyldighet. Därvid får det högsta belopp som har bestämts enligt 11 § inte överskridas. Regeringen får meddela föreskrifter om hur polismyndighetens kostnader för ordningshållning skall beräknas. Lag (1999:1282).

Per Kahl
per.kahl@sr.se

Sophie Gill
sophie.gill@sr.se