Tror gör man i kyrkan - inte nere i gymmet

Jag köpte ett par förbannat snacka gympaskor för ett par veckor sen. De kostade en halv förmögenhet, vilket hade den funktionen att jag blev livrädd. Nu var jag ju bara astvungen att börja röra på mig. Annars hade jag ju i princip kastat alla pengarna i sjön.

Så med stöd av Ison började jag träna på gymmet nere i källaren här på radion. Det gick bra, jag återkom flera gånger. Men nu har något mycket märkligt hänt. Jag har varit nere så många gånger att jag har börjat identifiera mig som en som tränar.

Idag åt jag lunch med min gamla studiepolare Ola. Han frågade om jag tränar. Oh ja, sa jag. Jag är ju en träningsperson. Men så började jag fundera på när det senast var som jag hängde där nere. Shit. Min självbild fick sig just en rejäl törn. Jag, som verkligen tror att jag tränar minst en gång i veckan, har inte varit nere på två veckor. 

Det här betyder bara en sak. Dyrskorna på.

/Erik

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".