1 av 6
2 av 6
3 av 6
4 av 6
5 av 6
6 av 6

Eriks bästa nöje - veckans artist: 50 Cent

Curtis James Jackson III började sälja knark i Queens som tolvåring. Det hade kunnat gå sjukt dåligt. Det är ju inte som att pusheryrket är en garant för ett långt och lyckligt liv, direkt. Men det här är historien om killen som använde sig av sitt rykte på gatan för att bli stjärna. Och lyckades.

Förutsättningarna var verkligen inte de bästa. Curtis växte upp i South Jamaica i stadsdelen Queens, New York - en av de mindre trevliga områdena i stan. Pappan såg han aldrig röken av och mamman livnärde sig och familjen genom att sälja knark. När han var sex år mördades mamman och Curtis fick flytta in hos sin mormor och morfar. Här hade man ju hoppats att Curtis mammas gamla jobb skulle ha avskräckt honom från att ens nudda vid droger. Men icke. Som tolvåring började han sälja crack i South Jamaica - en affärsverksamhet som nog inte kan ha varit fy skam rent ekonomiskt med tanke på hur cracket spred sig i USA under åttiotalet.

Så mycket skolarbete blev det kanske inte. Knarkförsäljningen tog väl sin tid, men Curtis höll på med boxning också. Sanningen är att han faktiskt blev så bra på det, att han som fjortonåring tävlade på hög nivå. Det är dubbelt det där - det är klart att det hade varit bättre om Curtis hade lagt ner knarkgrejen helt och bara ägnat sig åt boxning. Samtidigt kan man ju fråga sig om han blivit den stjärna han är idag, utan sin bakgrund på gatan. Hursomhelst, gatan vann och dealandet fortsatte och växte. 1994 åkte han dit efter att ha misstagit sig rejält - den han trodde var köpare var i själva verket en infiltrerad polis. Curtis, som nu hade tagit namnet 50 Cent, kom undan rätt lindrigt och man kan väl kanske ana att polisens foto nog snarast byggde på hans dealarimage och sen också rapkarriären.

 

Musiken kommer in i bilden

En kompis till 50 Cent hade byggt en musikstudio i sin källare. Han och vännerna började spela in musik och det var under denna tid som Fifty kom i kontakt med Jam Master Jay från Run DMC. 50 Cent var nu drygt tjugo år och måste väl ha insett att det var musiken snarare än något annat som han ville satsa på. Jay lärde honom hur man skriver och hur man bygger upp en låt och började släppa sin musik på olika mixtapes. Det började på det hela taget att hända bra saker i hans liv. Året efter mötet med Jam Master Jay fick Fifty en son med sin dåvarande flickvän. Han har senare sagt att allt förändrades. Att han ville ge sitt barn den uppväxt han själv inte fick, med en frånvarande far. 

 

”How To Rob” med 50 Cent - en av de tidigare låtarna. Texten skrevs på en halvtimme i bilen på väg i studion.

 

Mordförsöket

År 2000 hände något som nog förändrade mycket i Fiftys liv på flera plan. Det sjuka är att denna hemska händelse nog bidragit till att karriären som rapstjärna tog fart på riktigt. För visst gick det bra för 50 Cent, men det var efter händelsen den 24:e maj som saker och ting började hända på riktigt.

Det var när Fifty hade parkerat bilen utanför sina morföräldrars hus i South Jamaica som en man kom fram och sköt honom med nio skott. Han skadades naturligtvis och kördes till sjukhus där han fick stanna i två veckor. Under tiden på sjukhus fick han kontrakt med skivbolaget Columbia, men bolaget tog tillbaka dealen när de hörde om skotten. Och inte nog med det - de svartlistade honom i branschen.

 

Eminem gillar vad han hör

Nu hade Fifty svårt att hitta en inspelningsstudio i USA och for istället till Kanada för att spela in nya låtar. Men han var otroligt produktiv och spelade in mängder av låtar. En av de mer uppskattade mixtape han släppte, ”Guess Who’s Back?” nådde Eminem, som bjöd in honom till ett möte och erbjöd honom ett kontrakt. Fifty värmde upp med att göra en låt till Eminems soundtrack till filmen 8 Mile, där han också spelade huvudrollen. Men sen var det Fiftys tur.

I Februari 2003 släppte 50 Cent sitt kommersiella debutalbum, ”Get Rich Or Die Tryin’”. Man kan väl säga att det gick hyfsat. På fyra dagar hade skivan sålt i över 872 000 exemplar. Och då ska man komma ihåg att den illegala nedladdningen vid denna tid hade funnits i flera år. När man nu har gått och blivit en stor stjärna finns det några saker som kommer med posten. En egen skivetikett, till exempel. Fiftys bolag Interscope gav honom möjligheten att ”göra sin egen grej” under namnet G-Unit och det dröjde inte länge förrän rappare som Lloyd Banks, Tony Yayo och Young Buck kopplades till G-Unit.

 

 

Ett par år senare kom uppföljaren ”The Massacre” som höjde 50 Cent ytterligare. Skivan sålde ännu mer än debuten de första dagarna och Fifty kunde nu med gott samvete titulera sig som en av de absolut största. Genom sitt alldeles eget sound, stödet från Eminem och säkert också genom att spela stenhårt på den gangsterglorifierade stilen hade han nått dit han ville. Fast det är klart, det finns nog en annan aspekt som bör räknas in i framgången.

 

Det oändliga antalet beefar

Det finns några saker som kännetecknar 50 Cent. Att han alltid har samma ansiktsuttryck på foton till exempel. Eller att han verkar bråka med allt och alla. Sanningen är att om jag skulle dra alla beefs killen har dragit igång eller deltagit i under sin karriär, skulle det inte få plats. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med utrymme på internet. Det skulle ta slut. Fifty ska till och med ha sagt att han har sina bråk att tacka för karriären. Men om jag var Fifty skulle jag nog passa på att tacka alla knarkare som köpt mina skitfarliga droger för att jag skulle kunna spela på dealerstilen senare i karriären. Och poliserna som tog fast mig 1994. Utan bilden på mig med namnskylt kanske det aldrig hade blivit något. Eller hur?

Men en av de fajter som Fifty haft, och som mam faktiskt skulle kunna nämna är den med Kanye West. Det var inför släppet av sin tredje skiva, ”Curtis”, som 50 Cent och Kanye började bråka om vem som var bäst i hela världen. Det föll sig inte bättre än att de skulle släppa sina album på samma dag och när båda lovade att sluta göra musik om den andres platta skulle sälja bättre, var den totala beafen ett faktum. Hur det slutade? Kanye sålde som smör i USA och ansåg sig ha vunnit. Då hävdade Fifty att han hela tiden menat global försäljning. Vem vet, kanske hade han inspirerats av Robyns skiva - My Truth.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".